Antoni Tapies tillhörde en av de mest hyllade målarna och grafikerna i Europa efter andra världskriget med stora framgångar inte minst i USA. Antoni Tapies blev 88 år och sörjs av flera generationer konstintresserade världen över som en expressionistisk målare, grafiker, skulptör och konstteoretiker. Till hans konst använde han ofta vanliga material, som han kallade för civilisationens avfall. 


En som tidigt lärde känna den katalanske konstnären var författaren och journalisten Ralph Herrmanns som fick förmånen att bli god vän med Tapies.

- Vi möttes på en krog i Barcelona för 45 år sedan. Strax efter det skrev jag boken Pojken som ville måla världens vackraste tavla för Bonniers bokförlag, där en av hans söner satt modell.

Boken kom ut 1967, och sedan dess har Ralph Hermanns varit en god vän med Tapies. Ralph Herrmanns var även engagerad i två utställningar med Antoni Tapies konst som ägde rum i Sverige. Dels på Lunds Konsthall 1993, och dels en mer omfattande utställning på Waldemarsudde i Stockholm 1994.

Konstnären var på plats i Stockholm för invigningen och Ralph berättar om hur han lyckades få tillstånd att öppna upp Kina slott på Drottningholm för Tapies, som var mycket road av kinesisk konst och  konsthantverk. Det var en kall februaridag, och när de lämnade slottet, var Tapies mer tagen över de fantastiskt vackra mönster och formationer som rimfrosten skapat på insidan av de spröjsade fönstren, än slottet med dess innehåll.

Ralph Herrmanns och Antoni Tapies vänskap höll i sig livet ut, och Ralph hann med att göra ett TV-program om konstnären för SVT. Vilket jag hoppas att de gräver fram ur sina arkiv och sänder som en hyllning till en av de stora inom det som kallas samtidskonsten.

Det var egentligen först när Pop-konsten slog igenom som de europeiska konstnärerna trängdes undan från den internationella konstscenen, även om framgångarna med prestigefulla utställningar och slutsålda gallerier fortsatte i Europa ända till för några år sedan. I Sverige representerades Antoni Tapies av den mycket framgångsrika galleristen Eva Burén. Under 1960-70-talet var hon ett av Stockholms ledande gallerier för modern konst med flera utländska världsnamn i sitt stall såsom Yves Klein, Lucio Fontana, Andy Warhol men även svenska namn som Ulrik Samuelson och Torsten Andersson.



När Stockholms Auktionsverk klubbade iväg delar av Eva Buréns samling för tre år sedan var det en av auktionshusets största framgångar genom tiderna. Inte ett enda återrop, dubblad omsättning jämfört med det samlade utropspriset och en mängd svenska prisrekord. Högst gick Yves Kleins ultramarinblå målning ”IKB 64”, som klubbades för 9,5 miljoner, vilket då var den högsta svenska auktionsnoteringen för ett modernt internationellt konstverk. På auktionen fanns flera betydande verk av Antoni Tapies.

Nu har en av de sista stora namnen inom den spanska 1900-tals konsten lagt ner penslarna för gott. Pojken som ville måla världens vackraste tavla får fortsätta fullborda mästerverken i sin himmel.