Annons
Annons

Din sökning efter konst, design, antikviteter och samlarföremål börjar här

Stilen uppkommer kring 1800-talets slut och omfattar glas, porslin, måleri, möbeltillverkning och arkitektur. Dess namn kommer från franskan och kan översättas till “den nya konsten”. I Sverige och norra Europa finner den sin motsvarighet i jugend. Även om den senares formmässiga uttryck är mer återhållsamt i jämförelse. Tillkomsten av art nouveau kan tillskrivas två olika företeelser; som reaktion till 1800-talets nystilar och som opponering till den industriella revolutionens och maskinernas allt mer dominerande roll inom konstindustrin. Stilen kan med moderna termer beskrivas som organisk, där de mjuka, slingrande formerna tar sin inspiration från närmiljön. I Sverige byttes tidigare dekorer som vindruvsklasar ut mot rönnbär och akantusblad till ekblad, tall och gran. 

Stilen får sitt stora genombrott vid världsutställningen i Paris år 1900, då hade man redan fått ett “smakprov” på art nouveau vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Utställningen år 1900 blir den sista och största i sitt slag och är inte bara viktig i lanseringen av art nouveau, utan även för att återintroducera Frankrike som världens främsta centrum för formgivning. Landet hade nämligen varit på tillbakagång en tid då möbelindustrierna i England och Tyskland vuxit fram.

I Sverige tillskrivs införandet av denna nya stil ofta till Alf Wallander (1862-1914) och Gunnar G:son Wennerberg (1863-1914). Wallander var från början målare men rönte framförallt framgång som pionjär för art nouveau-rörelsen (1800-talets senare del). Han drog mycket inspiration från den brittiska Arts and Craft rörelsen. Han blir Rörstrands första konstnärliga medarbetare och arbetade runt sekelskiftet 1800 - 1900 främst med prydnadsgods där hans Iris från 1897 bör noteras. Servisen är tillverkad i fältspat och dekorerad med slingrande iris utförda i lågrelief.

Konstindustrin under förra sekelskiftet domineras av män men det finns även några kvinnor som är värda att nämna, däribland Betzy Ählström (1857-1934). Hon var i stort sett okänd fram till Nationalmuseums i Stockholm utställning “Jugendglas” år 1980. Hon räknas i dag som Sveriges första glaskonstnär och formgav framförallt avancerat art nouveau-glas. 1901 blir hon engagerad vid Reijmyre glasbruk, i Finspångs kommun i Östergötland, där hon arbetar i dekorationstekniken marqueterie de verre. Denna teknik innebär att olikfärgade mönsterdetaljer som blommor och blad under upprepade invärmningar rullas in i kärlets vägg. I dag återstår endast mellan 10 och 15 av Betzy Ählströms verk.

Internationellt sett blir Louis Comfort (1848-1933) en av de mest inflytesrika glasformgivarna, genom sitt företag Tiffany Glass and Decorating Company. Företaget börjar redan vid slutet av 1870-talet att tillverka föremål i blyinfattad glasmosaik med motiv av växter, djur och landskap. Han arbetar under 1890-talet framförallt med konstföremål i opakt, ett grumligt eller frostat glas och i halvopakt, ofta iriserande glas. Comfort låter sig främst inspireras av romersk och orientalisk glaskonst. De berömda och stilbildande lamporna kommer i produktion under slutet av 1800-talet. 

Inom måleriet representeras art nouveau av bland annat Gustav Klimt (1862-1918). Denne österrikiske konstnär producerade från början vägg- och takmålningar för palats, villor och teatrar men är för gemene man främst känd för sina tavlor Kyssen (1907-1908) och Kvinnan i guld (1907). Även här känns stilen igen på sina böljande former, slingrande cirklar, blommor och en drömsk organisk överton. I Sverige representeras stilen framförallt av Carl Larsson (1853-1919). Larssons konst är däremot mer återhållsam och i viss mån mer “vardaglig”, i jämförelse med samma strömningar på kontinenten och i USA.

Ideologin bakom art nouveau blir kanske inte mer tydlig än inom möbelkonsten. Vid 1800-talets slut har industrialiseringen av möbeltillverkningen nått sin höjdpunkt. Företrädare för den nya stilriktningen premierar det handgjorda. Som några av möbelkonstens främsta företrädare kan nämnas fransmännen Hector Guimard (1867-1942) och Émille Gallé (1846-1904).

Hector Guimard var likt många andra möbelformgivare även arkitekt och designade bland annat några av Paris tunnelbanenedgångar och ett stort antal fastigheter i staden. Med tiden tog han även över som inredningsarkitekt för sina egna projekt. Hans stora framgång kommer med byggandet av Hôtel Guimard (1909-1912), som han låter rita som en bröllopsgåva till sin hustru Adeline Oppenheim Guimard (1872-1960). Trots namnet är detta deras gemensamma bostad och hans ateljé. Likt många andra arkitekter vid denna tid önskade Hector göra hela huset till ett konstverk, det inbegrep även inredningarna. Som exempel kan nämnas matsalsmöbeln (som senare donerades till Paris stad). Stolarna är talande både för Hectors egna stil, men också för art nouveau i stort med sina höga, slanka ryggar som avlutas med öron-lika krön. 

Émile Gallés mest karaktäristiska möbler är de som kallas meubles parlants eller “talande möbler”. Han la ofta in citat av dåtida författare, bland annat Maurice Maeterlinck (1862-1949) i sina möbler. Han dedikerade en del av sitt liv åt naturstudier vilket syns i hans konstnärskap. I formgivningen av sina möbler använder han ofta bland annat fjärilar, trollsländor och orkidéer. Han är från början glaskonstnär men utökar sin verksamhet med en möbelfabrik 1884. Enligt en förteckning från 1889 förfogade firman över 600 olika träslag.

Avslutningsvis influeras även arkitekturen av art nouveau, vilket demonstreras inte minst vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Ansvarig arkitekt för denna var Ferdinand Boberg (1860-1946). Han hade fyra år tidigare bevistat utställningen i Chicago 1893, som fundamentalt kom att påverka honom. Med art nouveau skulle byggnaderna gärna smälta in i sin omgivning och försågs med inspiration från naturen. Kantiga och symmetriska element fick ge plats för mjukare former och floral ornamentik. Till Bobergs mest kända byggnader hör Gävle brandstation från 1891, Rosenbad i Stockholm från 1902 och Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm från 1915. Dessa tre byggnader symboliserar väl hans start, blomstringsperiod och så småningom nedgång som arkitekt. I både fallet med brandstationen och Rosenbad syns den livliga och lekfulla dekoren i kontrast mot släta ytor som var tongivande inom art nouveau. NK i Stockholm blir hans sista stora beställning. Byggnaden innehåller många av de element som kännetecknar stilen, om än något stramare i sin hållning.

Art nouveau var i relation till andra tidigare stilriktningar inte långlivad (ca. 1890 till 1910), men den anses vara den första moderna stilen. Stilen är märkbart borta vid Baltiska utställningen i Malmö 1914, då denna istället får ge plats för nästkommande nymodighet - art déco.

Vi skickar dig ett e-mail när något som matchar din sökning finns till försäljning.
Sortera efter
Filter
Sortera efter
Utropspris/Pris
Pris ej angivet - 1,686,555 SEK
Land
Kategori
Auktionshus/Handlare
  • Visa allt
Fast Pris/Auktion
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Bordslampa Jugend järnsmide
Butik
SE
SE
SE
Fast pris
2,375 SEK
Köp nu
Annons
Annons
Bordslampa Jugend
Butik
SE
SE
SE
Fast pris
14,900 SEK
Köp nu
Vas Jugend
Butik
SE
SE
SE
Fast pris
1,975 SEK
Köp nu