Arne Jacobsen (1902-1971) Danmark

Den danske arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen var en tongivande företrädare för funktionalismen under mitten av 1900-talet. Han blev världsberömd för stolarna Myran, Sjuan, Svanen och Ägget som numera betraktas som möbelklassiker och som har en närmast ikonisk status i möbelvärlden. Jacobsen är bäst ihågkommen som möbelformgivare men betraktade sig själv i första hand som arkitekt. Han utförde flera prestigefyllda uppdrag både i Danmark och internationellt samt var professor vid Konstakademin i Köpenhamn.

I likhet med stora arkitekter som Joan Soane och Ludwig Mies van der Rohe, arbetade Jacobsen till en början som murare innan han 1924 blev antagen till arkitektutbildningen vid Konstakademin i Köpenhamn. Redan under studietiden gjorde dock Jacobsen framsteg som formgivare då han vid Art Deco-mässan Exposition Internationale des Arts Décoratifs i Paris 1925, vann silvermedalj för en stol som han designat. I samma skede tog Jacobsen starkt intryck från den internationella modernistiska arkitekturens stora hjältar såsom Le Corbusier, Mies van der Rohe och Walter Gropius vars formspråk kännetecknas av sträng funktionalism.

Efter avklarade studier ritade Jacobsen till en början mestadels hus åt privatpersoner med tydliga influenser från Gunnar Asplunds tjugotalsklassicism. Så småningom började han få offentliga uppdrag i form av exempelvis bostadsområdet Bellavista utanför Köpenhamn och startade dessutom ett eget arkitektkontor 1930 som han drev fram till sin död 1971. Under åren 1943-1945 blev Jacobsen tvungen att fly till Sverige på grund av den tyska ockupationen och ägnade sig där främst åt att formge tyger och tapeter. Väl tillbaka i Danmark började hans karriär ta fart på allvar med allt fler stora uppdrag.

Jacobsen satte stor vikt vid materialval och byggnadernas förmåga att integrera med den omgivande miljön. Han menade att alla olika beståndsdelar i en byggnad måste harmonisera med varandra och att den övergripande strukturen skulle präglas av balanserad syntes och ändamålsenlighet. Jacobsen var mycket noggrann med detaljer och ville att ett samspel mellan omgivning, exteriör och interiör skulle genomsyra hela byggnaden. Det var av denna anledning som han på 50-talet började formge möbler åt sina hus genom möbeltillverkaren Fritz Hansen. Samarbetet inleddes egentligen redan 1934 men då fanns ännu inte tekniken för att verkställa Jacobsens idéer. Den stapelbara stolen Myran, gjord i formpressad plywood och rostfritt stål, presenterades 1952 och blev Jacobsens stora genombrott som möbelformgivare. Uppföljaren Sjuan från 1955 tillverkades genom samma teknik men med lite annan form på ryggstödet samt med fyra ben istället för tre.

I slutet av 50-talet fick Jacobsen i uppgift att rita SAS Royal Hotel i Köpenhamn och han stod själv för precis hela utformningen i allt från den nästan 70 meter höga skykrapan till möbler, lampor, tyger, bestick, glas, askkoppar och dörrhandtag. Här presenterades stolarna Svanen och Ägget som också dessa kom att bli storsäljare tillika möbelklassiker. Tanken var att deras organiska former skulle fungera som en behaglig kontrast mot byggnadens i övrigt strama arkitektur.

Jacobsen hämtade som formgivare mycket inspiration från möbler designade av Charles och Ray Eames i USA på 1930-talet, vilket märks i både materialval och formspråk. Under 60-talet kom han att intressera sig allt mer för geometriska figurer såsom cirklar, cylindrar, trianglar och kuber vilket speglas i till exempel lampserien AJ och bordsservisen Cylinda-Line. Det bör understrykas att Jacobsen i första hand såg sig själv som arkitekt men för honom, liksom för många andra arkitekter, var formgivning en central del i rollen som arkitekt.

Annons