Stilleben bokstavligen blomstrade under 1600-talet och det tidiga 1700-talet i Nederländerna och blev en egen konstform i slutet av 1500-talet. Under dess glansdagar, med en växande efterfrågan, blev konstformen uppdelar i en rad underkategorier så som mat, frukt, dött villebråd, vanitasmotiv och blommor.

Genom uppdelningen av motivskolor började konstnärer att specialisera sig inom olika områden. En konstnär som blev känd för sin blomstermotiv tidigt var Jan Brueghel den äldre (1568-1625). Som medlem i den flamländska måleridynastin blev han även känd som Blumenbrueghel.

Brueghel den äldra gjorde flera kransmotiv, en speciell version av blomsterstilleben där blmsterkransar ramar in en bild, ofta föreställande madonnan och jesusbarnet. Kominationen av blomsterstilleben och figurativa motiv ledde ofta till samarbeten mellan två målare som specialiserade sig på respektive område. Jan Brueghel den äldre arbetade ofta med Frans Franchen den yngre, Peter Paul Rubens och Frans Synders.

Efter en nedgång i efterfrågan på stilleben under 1700-talet skulle konstformen få en renässans under 1800-talet. Blomsterstilleben blev nu utbytta mot vanitasmotiv som skulle symbolisera livets förgänglighet och påminna folk om att leva sina liv väl.

De holländska och flamländska mästarna uttryckte detta genom vissna löv och insekter i sina blomsterstilleben men bin och fjärilar fanns fortfarande med bland blomsterarrangemangen på 1800-talet.

De banbrytande modernisterna skapade också flera verk enligt konstformens traditioner och bäst kända är kanske Vincen van Goghs solrosor från slutet av 1800-talet.

Alla blomsterstilleben här ovan kommer auktioneras ut den 21 juni hos Durán Arte y Subastas i Madrid. Som vanligt är ett stort utbd av målningar, teckningar, skulpturer, smycken, antikviteter och klockor representerade på autkionen.

Här kan du se auktionens nästan 900 föremål!

Kommentera