Inte alla konstnärer kan vetenskapligt bevisa att deras konst får en att må bra. Men Guillaume Bottazzi är undantaget. En studie gjord av Dr. Marcos Nadal och Professor Helmut Leder, neuroscientister på Wiens universitet, har visat att de former och färger som Bottazzi använder, gör människor mjukare, gladare och positivare och ingjuter mod i dem[1]. ’It injects pleasure into people’ förklarar konstnären med sin oefterhärmliga franska accent. ’I naturen finns inga raka former’ fortsätter han. ’Vår första upplevelse är mammans runda bröst, det är det första vi kommer i kontakt med’. 

Mysteriösa, rörliga, elastiska former

Runda former är genomgående i hans verk, som tekniskt sett är rena mästerverken. Gigantiska, glaserade skikt av färg, viktlösa eteriska former, som reflekterar ljuset av staden runt omkring är hans signum. Liksom i Japan, där hans monumentala väggmålning på 900 kvadratmeter utgör själva fasaden till Miyanomorimuseet[2] eller hans 33 meter långa, färgglada skärm i Roppongi, Tokyo[3]. Väggmålningen som nu tar form i Bryssel är ‘bara’ 112 kvadrat, men fylld av sköna feminina färger och former.

’Ja, jag kallar mig själv gärna en feminin konstnär, även om det viktigaste i valet av färger kommer av omgivningen. Objektet ska interagera med omgivningen, inleda till en dialog med arkitekturen omkring, med himlen, med ljuset. Jag valde färgerna till målningen här, på Place Jourdan. Bara pasteller. Det är bättre om kompositionen får smälta in snarare än att sticka ut.’  Samtidigt är verket ämnat att utmana åskådarens kreativitet. Den är namnlös, liksom alla hans verk, och det finns inga likheter med verkligheten att söka.Valet av plats är ingen tillfällighet. Torget är ett myller av handel, bilar och restauranger och är i behov av renovering. Den 16 meter höga målningen kommer att bli ett viktigt bidrag till atmosfären på nya Place Jourdan. På dagen reflekterar den de många uteterrassernas parasoll, på natten lyser den upp den tråkiga sjuttiotalsbruna fasaden.  ’Ljuset är en oerhört viktig aspekt i all min konst. Folk kommer att se en annan målning på nätterna än på dagen. Som att framkalla det osynliga, man ska känna att det händer något utanför målningen som förändrar den.’ fortsätter Guillaume Bottazzi med sin ständiga glimt i ögat. ’Det finns en global aspekt i tavlan, den passar in här. Alla EU-topparna som bor på Sofitel här mittemot ska få något att fundera över.’ skrattar han och påpekar hur viktig konst är i samvaron, och kanske allra mest på ställen där vi inte förväntar oss.

Den första abstrakta målningen målad på gamla mästares vis

Själva vardandet är en performance. Bottazzi arbetar ensam, det kommer att ta minst två månader innan verket är klart. ’Jag använder tekniker inspirerade av den holländske mästaren Jan van Eyck; med borstar och oljefärg, för att successivt bygga upp olika transparenta lager som ger djup åt målningen’. För Bottazzi är det viktigt att barn engageras tidigt i konst, han ser det som ett svar på våldet och den tilltagande extremismen i Europa. Därför bjöds 300 skolbarn i området in att ta del av kreationen, genom en workshop där de fick måla fritt efter hans instruktioner. Ganska effektfullt när 300 ballonger i konstverkets rosa-gula nyanser släpptes upp i skyn.

Hans läppar är röd-gul-svarta där han står på byggnadsställningen. ’En hyllning till de som drabbades av terroristattackerna. Det är i skarp kontrast till den skräck som spreds då som jag står här nu. Min målning ska bli “dopamin” för själen för dem som ser den. En monumental injektion av nöje och välmående. I hallonfärger.’

 

[1] ’Curved art in the real world: A psychological look at the art of Guillaume Bottazzi’, June 2016

[2] Miyanomori International Museum of Art, i Sapporo, Japan.

[3] Artwork in public space, Roppongi, Tokyo.

Taggar