Bland annat sågs fotografen Oona Chanel, släkt med den legendariska Coco Chanel (1883-1971) skrida runt likt ett konstverk bland montrarna. Klädd i en svart blommig vintageklänning med släp och med smyckat huvud, likt den mexikanska konstikonen Frida Kahlo (1907-1954) hade hon iscensatt sig själv.

-Änligen konst som utstrålar glädje!, hör jag en dam säga och snart blir jag indragen i ett samtal om konsten av Matthias van Arkel som fängslar henne och jag blir presenterad för den libanesiska designern Elie Saabs huvud assistent. Elie Saab är medlem av det anrika Chambre Syndicate de la Haute Couture och han har därmed rätt att visa sina kollektioner på haute-couture visningar i Paris. Kvinnan står med sin assistent och studerar de stora silikon verken.

- Färgerna inspirerar mig, de är känsligt modellerade, säger kvinnan.

Det är en mångfasetterad mässa, lite senare dyker en kvinna klädd i svart burka, endast hennes vackra, intelligenta väl målade ögon syns, hon berättar att hon själv är konstnärinna och vi samtalar om mässans höga kvalité och att det är många väl etablerade gallerier representerade, bland annat Victoria Miro Gallery från London.

Victoria Miro visar Alex Hartley(1963) Akryl, C-print fotografi, plywood och färg. Victoria Miro visar Alex Hartley(1963) Akryl, C-print fotografi, plywood och färg.

Sundaram Tagore Gallery visar målningar av Hiroshi Senju och skulpturer av Zheng Lu.

Den blanka rödlila ytan är ett verk av Miya Ando som är en Amerikansk konstnär som arbetar på aluminium.

Även det tyska Galerie Michael Sturm är representerat och visar abstrakta verk av Wolfram Ullrich, Tomas Muller och det lysande hängande verket av Henk Stallinga.

Lite senare öppnas dörrarna till den stora bjudningen som äger rum utomhus på den stenlagda altanen som ser historisk ut men endast är cirka tio år gammal. Under palmernas blad serveras fantastisk sushi, libanesiska delikatesser och små fina hamburgare med nybakat bröd. Det finns även ett stort bord med franska bakverk av yppersta sort. Det är ett mingel av sällan skådad slag som äger rum på Art Dubai Contemporary.

Text och foto : Astrid van Arkel