Felix Edwards Mannheimer, 38 år, har samlat på svensk och internationell gatukonst i 15 år. Han har efter examen på Handelshögskolan i Stockholm 2002 gjort karriär på MTG samt startat SCAM Gallery tillsammans med sin fru Rebecca. Galleriet representerar enbart konstnärer med bakgrund inom graffiti och gatukonst. Galleriet är baserat på internet och återfinns på www.scamgallery.com.

Hagaparken, världens bästa konstverk

Människan har ett grundläggande behov av att synas, att ta plats, att lämna spår. Gatukonsten refereras ofta som världens äldsta konstform och det är verkligen på tiden att den nu fått ett medialt, publikt och kommersiellt genomslag. Sverige och inte minst Stockholm har en av världens hårdaste anti-graffiti lagar. Stängda konstutställningar och graffitikurser, stoppade annonseringar för graffitievenemang och avskedade gatukonstvandringsguider. Trots detta har Sverige några av genrens mest etablerade och respekterade gatukonstnärer i världen. Svenskar är snabba på att ta till sig internationella trender och första generationens graffitimålare mötte inte dagens repressiva hållning utan togs emot med mycket större nyfikenhet.

Akay tillhör den första generationens graffitimålare och började måla omkring 1985. Ganska snart utvecklade han en personlig och originell stil som inte bara omfattar det rena konstnärliga uttrycket utan också själva aktionen och utförandet.  Sedan tidigt 1990-tal har han utforskat graffitins gränsmarker och är idag en av världens ledande gatukonstnärer. Hans konstnärskap präglas av en stark kompromisslöshet och i hans arbeten finns ofta både samhällskritik, en särpräglad estetik och ett finurligt och eftertänksamt utnyttjande av stadens många nivåer.

En av hans mest frekventa samarbetspartners är Klister-Peter, en av de stora profilerna inom Skandinavisk gatukonst. Klister-Peter, som kallats för Sveriges Banksy arbetar ofta med djurmotiv oavsett om det är rådjursklistermärken, fågelholkar eller sprayade schabloner på duvor (nedan). Tillsammans har de bland annat uppmärksammats för Traffic Island och City Swings (ovan).

I verket Hagaparken från 2012 har konstnärerna spenderat ett stort antal timmar på att kratta ena halvan av Hagaparken i Stockholm och skapat en knivskarp linje som skiljer den krattade sidan från den okrattade. Verket är ytligt sett ett stilistiskt vackert och behagligt fotografi över ett höstlandskap förstärkt genom de egenhändigt byggda ramarna i trämaterial av kasserade tavlor från Kungliga Konsthögskolan. Men den knivskarpa gränsen väcker frågor. Vem har krattat här och varför? Är det tillåtet att gå på det krattade området, får man beträda marken, får man korsa den skarpa linjen? Vad händer om man råkar rafsa till löven så att gränsen suddas ut?

Graffiti och gatukonst handlar till stor del om att ta plats och vem som har rätten till det offentliga rummet. Hagaparken undersöker detta men på ett helt nytt sätt. Krattandet har skapat två rum vilket tvingar dig som besökare att fråga dig om du har rätt att beträda det ena eller andra rummet. Hur skall jag förhålla mig till platsen?  Dessutom har de endast arbetat med platsens material och egna förutsättningar. Inget yttre har tillförts. ingen färg, ingen text utan enbart en förflyttning av det existerande materialet (löven) skapar hela verket.

Riktigt bra konst får oss att stanna till, att upptäcka vår omgivning, att se den med nya ögon, att ifrågasätta vår roll i staden eller naturen.  Hagaparken gör allt detta, dessutom på ett mycket humoristiskt och vackert sätt. Världens bästa konstverk.

Kommentarer