Idag är det Marie bebådelsedagen, även om de flesta idag mer talar om våffeldagen. Men varför våfflor just denna dag?

Enligt Nordiska Musset kallas Marie bebådelsedag för våffeldagen tack vare en ordförvrängning. Dagen kallades vårfrudagen och i folkmun har detta så småningom förvanskats till just våffeldagen.

Flamländsk målning_våffla i konsten_maastricht I den öppna spisen står ett våffellagg lutat mot den ena väggen i denna flamländska målning från 1610-talet

Vad många idag inte känner till är att Marie bebådelsedag är vårens första högtid och festdag. I folkmun har högtidsdagen kallats vårfrudagen. Högtiden kom som så många andra högtider till oss nordbor i och med kristnandet, och har i kristna länder firats sedan 600-talet.

Marie bebådelsedag är en av de röda dagar i den svenska almanackan som fått ge vika för mer kommersiella högtider eller politiskt mer passande dagar. När helgdagen avskaffades 1953, flyttades det kyrkliga firandet av Jungfru Marie bebådelsedag istället till söndagen som infaller mellan 22 och 28 mars, medan det mer "vardagliga" firandet av Marie bebådelsedag fortsätter vara idag, den 25 mars. Det som för de flesta, skulle jag tro, kallas för våffeldagen.

Marie bebådelsedag var den dag som markerade slutet på vintern och början på en efterlängtad vår. Dagen blev även ett hålldatum för bönderna i södra Sverige att man skulle ha tröskat färdigt. Men hur kom då våfflorna in i bilden?

Jag bestämmer mig för att fråga Åke Livstedt som har koll på det mesta när det kommer till traditioner, seder och bruk i Sverige. Åke Livstedt har, och har haft, många strängar på sin lyra under en lång och innehållsrik karriär. För de flesta är han nog ändå mest känd för att vara den som ligger bakom den berömda Nobelservisen som dukas upp i Stadshuset den 10 december varje år.

Åke, vad är bakgrunden till att vi äter våfflor idag?

- Den typ av våffla vi idag äter kommer ursprungligen ur vax och honungskakorna som man använde som offergåvor. Då var honung det enda sötningsmedlet människan hade, varför det var en mycket exklusiv produkt. Precis som inom andra relegioner började vi med tiden att äta det som användes som offergåvor, och för att likna binas vaxkakor gräddade vi våfflor med det finaste merparten av oss hade att tillgå: mjölet.

Har vi alltid ätit våfflor med sylt och grädde?

- Inte alls! Från början var smeten osötad och man åt det mer som ett bröd med annat tillbehör. Något vi ser är på väg tillbaka. Sylt och grädde hamnade på våfflan för drygt hundra år sedan. Det var inte förrän separatorn kom på 1860-70-talet som man kunde få till vispgrädde. Innan dess förekommer det skummad grädde i till exempel Cajsa Wargs kokböcker, men det var inget man använde på våfflorna.

våffeldagen_barnebys_Åke-Livstedt En hederlig barnvänlig svensk våffla

Är våfflan typisk svensk?

- Det är onekligen Norden och Belgien som är de stora våffelätarländerna även om våfflor förekommer i andra länder. Det skiljer sig dock åt lite, hur de ser ut och hur man äter dem. I Sverige är våfflan oftast hjärtformad och gräddas i runda lagg medan den belgiska är lite tjockare och fyrkantig.

Belgiska-våfflor_Barnebys_Åke-Livstedt Belgiska våfflor som turistattraktion

Blir det våfflor till middag idag?

- Idag ska jag ha middag för 22 personer och det blir inte våfflor på menyn.

Kommentera