Under 1800-talets slut fanns en idé om att industriell produktion inte kunde förenas med någonting estetiskt vackert. Men snart började prototyper skapas där skönhet också bejakades. Rörelser som Art and Craft i England började omkring sekelskiftet spridas i Europa och påverkade jugendstilens utveckling. Fokus låg på att skapa en motsats till industriprodukter som var limiterade i sina estetiska uttryck.

Under 1900-talets första decennium var det en stor del arkitekter som började ge produkter en identitet. I Österrike grundades Wiener Wekstätte 1903 med syfte att få kontnärer att förädla formgivna indstrivaror.

Jugendstilen började ses som föråldrad under 1910-talet och rörelser som De Stijl förespråkade ett avlägsnande från den naturliga formen som härskat. Geometriska former, linjer och grundfärger följde även Bauhaus i sin kamp att utbilda formgivare till industrin.

Modernismen och funktionalismen börjar sprida sig i europa under 1920-talet. Som experimentell rörelse testade modernismen samhällets normer och ur funktionalismen föddes just en uppsjö av föremål som designats utifrån funktion. Samtidigt lanseras formspråket Art Deco i Paris med vikt på det personliga, dekorativa och exklusiva.

Under 1930-talet kommer nya materiel och man arbetar med att skapa nya former till låga kostnader som kan produceras i långa serier. Bakeliten gör intåg och lampor, radioapparater och telefoner kläs i materialet. Andra världskriget hade stor inverkan under 1940-talet och utvecklingen begränsades i mångt och mycket. Brist på råmaterial ledde till att man fortsatte experimentera med nya material, bakeliten och plasten syntes mer och mer i heminredningen. Hållbarhet, prisvärda och välgjorda möbler stod på önskelistorna, ofta med avsaknad lyxkänsla.

Plasten hade skapat nya möjligheter och formpressad plywood blev nästa stora innovationen i möbeltillverkningen. Charles Eames var en av de mest inflytelserika formgivarna som experimenterade med en mängd olika material. I Danmark utvecklades den "nordiska stilen" som de senaste årtiondena sett sin renässans. Mjuka former, teak, ull och läder.

1960-talets unga konsumenter såg modernismen och funktionalismen som föråldrad. Förändring efter frågades och framför allt mångfald. Konsumtionen ökade. Nya former, nya tekniker, nya material och färger skulle förändra allt. Framtiden stod för dörren och folk tävlade om vem som skulle ta sig till månen först. Det futurisktika kom att prägla både sinnen och design.

Postmodernismen under 1970-talet resulterade i att man gick ifrån en universell estetik och lånade stilar från tidigare epoker i nya färger, former och material.

Under 1980-talet leker man med formspråket. Memphisgruppen skapar djärva och chockerande former inspiration från klassisk arkitektur till 1950-talets kitsch. Utseende går före funktion. Men samtidigt finns det fokus på miljö och produkter börjar skapas med tanke på återvinning.

Minimalism och avskalad design tar plats under 1990-talet och 1930-talets funktionalism får åter se dagens ljus. Men även gustavianska och viktorianska influenser plockas upp och skapas av eller produceras i moderna material och färger.

Efter det andra sekelskiftet har vi sett flera epokers renässanser, inspiration hämtas från olika tider och stilar blandas. Men funktionalismen där föremål är designade för att passa användaren har de senaste 15 åren varit centralt.