Trots det som ser ut som en viss sättning i prisbilden vad gäller auktionsförsäljning av det kinesiska konsthantverket, så är det troligtvis just Kina som kommer att stå för den stora tårtbiten av lyxkonsumtion även framöver. I den globala krisen visar marknaden för lyxkonsumtionen på en tvåsiffrig tillväxt och 2012 växte branschen med 10%. Vi får gå tillbaka långt i tiden, om det ens är möjligt, för att vissa på samma tal. I nämnda siffror räknas "luxury goods" vilket omfattar väskor, klockor, skor och kläder. Räknar man in bilar, båtar och så vidare så stiger förstås siffran ytterligare. Däremot räknas inte andrahandsmarknaden såsom auktionsgods av detsamma, men till lyxkonsumtion bör nog räknas inköp av konst, design och antikviteter i framtiden. Det borde ju rimligt vara en tidsfråga innan trenden, i Kina, att köpa sprillans nytt övergår i en ny trend som går ut på att köpa begagnat och välpatinerat. Om inte annat för att ge intrycket av att man haft pengar och "god smak" sedan en tid tillbaka, särskilt när allt fler har möjligheten att köpa nytt. Och dyrt.

louis-vuitton-shanghai_auction sale_När jag tidigare och i andra sammanhang talat om sättningar på marknaden för kinesiska antikviteter vill jag poängtera att jag talar om skillnader från astronomiska nivåer till fortsatt mycket höga prisnivåer. Inte en marknad som kommer att överges av alla intressenter över en natt. Långt ifrån.

Louis-Vuitton_STockholmIngen som passerat Louis Vuitton skyltfönster på Birger Jarlsgatan/Smålandsgatan mellan klockan nio och tio på morgonen har missat att majoriteten av säljpersonalen på morgonmötena är av asiatisk härkomst, eller åtminstone flerspråkiga med god kunskap om kinesiska(och/eller mandarin). Idag räknar man med att vart fjärde inköp av lyxprodukter görs av kineser på den globala marknaden. I Europa är siffran ännu högre, var tredje person som köper nytillverkade lyxartiklar är kines.

Står man kvar en stund efter öppningstid utanför Louis Vuitton, eller för den delen någon av de andra butikerna i området kan man snart konstatera att flera av kunderna köper, inte bara en väska av en viss modell, utan snarare tre-fyra stycken av samma modell. Anledningen är att priset är en bra bit lägre här än i hemlandet eftersom importerade lyxprodukter drabbas av särskilda tullar, vilket föranleder bortåt 30% högre priser i Kina. Dessutom är euron som bekant förhållandevis låg. Det gör att det finns många köpare på hemmaplan för en företagsam kinesisk köpare.

Louis_Vuitton_Keith Richards_Stockhom_Shanghai_auktionMarknaden för de nytillverkade varorna påminner en hel del om auktionsmarknaden. Det är vissa märken, eller om vi ser till auktionsmarknaden vissa föremål, eller för den delen material, som attraherar. I den fördubbling av omsättning som lyxindustrin förväntas ha fram till år 2025 borde vi se en ökning även av försäljningen av konst, design och antikviteter. Då inte bara kinesiskt, utan även europeiskt. Något vi sett tydliga spår hos på den globala konstmarknaden. Argumenten för det är flera. Ett är Louis Vuittons egen reklam där olika kända personer eller modeller figurerar i miljöer fyllda av statussymboler såsom konst och antikviteter(åtminstone stilmöbler). Det är inte bara en väska som säljs utan en livsstil. Detta sammantaget ger en ökad potential för att sälja europeiska antikviteter, på samma sätt som Marlboros cigarettreklam på åttiotalet fick Levis jeansförsäljning att skjuta i höjden. Tack vare att moderna cowboys med skäggstubb och attityd red runt i jeans. Folk rökte som aldrig förr. Och alla svenskar i de slaskiga busskurerna runt om i landet trodde att de var var lika fria som de hårdhudade legenderna bara för att man inhalerade smaken av "Amerika". Men framför allt sprang man iväg och köpte jeans när lönen trillade in på kontot i slutet av månaden. Allt för att bli ännu mera trovärdig i helhetsbilden, och antagligen för att komma ännu längre ifrån den påträngande, betydligt gråare verkligheten.

M+_Lars-Nittve_konstmuseum_Art MuseumEn annan anledning är att med en hel världsdel som har för avsikt att manifestera genom hundratals nya museer kommer vi se många nya samlare. Och i en betydelsefull samlares fotspår trippar alltid ett antal wannabe som vill leva myten eller visa sin aktning alternativt bara njuta av någon annans goda smak. Oavsett vilket, är det tillräckligt starka argument för att kinesiska marknaden bör bearbetas långsiktigt av de europeiska auktionshusen. Inte bara när det kommer till porslinsskålar, nickedockor och sidenmålningar.

 

Kommentarer