Hon var en av 1800- och 1900-talets största illustratörer. Jenny Nyströms jultomte har kommit att bli synonym med den svenska bilden av densamme och reproduceras än idag och har bidragit starkt till den svenska idén om julen.

Under sitt liv illustrerade Jenny Nyström mängder av barnböcker, jul- och påskkort och gjorde illustrationer till tidskrifter som alla har fått en speciell plats i många svenska hjärtan, stora som små.

Men Jenny Nyström ska inte bara kommas ihåg för sina underbara julmotiv. Som yrkeskvinna var hon en pionjär inom illustrationsyrket och försörjde hela sin familj med sina teckningar.

Konstnärskapet

Född i Kalmar 1854 flyttade Jenny Nyström med sin familj till Göteborg när hon var åtta år gammal och det var redan som tolvåring hon började på Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, idag är känt som Konsthögskolan Valand. Här studerade hon för Fredrik Wohlfart, Gustaf Brusewitz och Hilda Lindgren.

Jenny Nyström. Bild från ostrasmaland.se. Jenny Nyström. Bild från ostrasmaland.se.

År 1873 antogs Jenny Nyström till Konstakademin och gick där till 1881. Hennes långa studietid berodde på att hon var fast besluten om att få en guldmedalj, som endast en kvinna fått innan henne (Emma Ekwall 1871). 1881 fick hon den efterlängtade guldmedaljen, för verket Kung Hans och den unge Gustaf Vasa tillsammans med  ett generöst stipendium. Pengarna tog henne till Paris, där hon studerade vid Académie Colarossi och senare vid Académie Julian.

Under den här tiden i Paris fanns ett stort antal nordiska kvinnliga konststuderande, ofta inspirerade av impressionisterna. Jenny Nyström å andra sidan var mer intresserad av det traditionella franska måleriet.

År 1884 fick hon ställa ut på Parissalongen med ett självporträtt där hon bär en svart klänning med en violbukett på höger axel. I Aftonbladet (1 maj 1884) skrev Spada (J.K. Janzon): “...man finner att konstnärinnan har ett distingerat utseende, svart klädning, en violbukett på höger axel, vacker hatt och en rik lugg, som om ett par veckor bör ha vuxit ned över ögonen. Bugom oss i övrigt för artistens talang!

Jenny Nyström, Från min atelier i Paris, såld hos Bukowskis 2016 för 48 450 kronor. Bild från Bukowskis. Jenny Nyström, Från min atelier i Paris, såld hos Bukowskis 2016 för 48 450 kronor. Bild från Bukowskis.

Hennes motiv utgjordes vid denna tid av friluftslandskap, folklivsbilder och porträtt i 1880-talsstil. Hon målade i olja, akvarell och pastell under sina tidiga år och titlar som En bondes trädgård på Aspö, Våren i Meudon, Gumman från Greuze, Från min atelier i Paris, Konvalescenten är typiska för hennes stil.

Men den lovande starten till trots övergav Jenny Nyström oljemåleriet för illustrationerna.

NM 7303, Jenny Nyström, Konvalescenten, Sign. 1884, Olja på duk NM 7303, Jenny Nyström, Konvalescenten, Sign. 1884, Olja på duk

Entreprenören och illustratören

År 1887 gifter sig Jenny Nyström med Daniel Stoopendaal och de äkta makarna fick 1893 sonen Curt. Daniel Stoopendaal studerade till att bli läkare, men blev aldrig färdig med sina studier. Istället sägs det att han var något utav en vivör. Det blev sedermera Jenny Nyströms uppgift att försörja familjen.

Vi vet inte helt säkert om det var av nöden eller av hennes sinne och intresse för entreprenörskap som hon producerade i den mängd hon gjorde. Men en sak är säker - hon var en skicklig affärskvinna och i och med den hårda konkurrensen porträttmålare emellan erbjöd illustrationerna en säkrare försörjningsmöjlighet.

När Jenny Nyström var sjutton år läste hon Viktor Rydbergs julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och blev inspirerad till att illustrera berättelsen. Teckningarna skickade hon in till tidningens chefredaktör och så föddes bilden av den svenska jultomten. Boken publicerades med bilderna 1875 och samarbetet med Rydberg fortsatte med illustrationer till Tomten 1881. Jenny Nyström var en mångsidig konstnär men skulle för alltid bli förknippad med sina tomtar och fortsatte att skildra det svenska julfirandet livet ut.

Jenny Nyström, Tomte matar häst i stall, utförd cirka 1945. Såldes hos Bukowskis 2010 för 55 000 kronor. Bild från Bukowskis. Jenny Nyström, Tomte matar häst i stall, utförd cirka 1945. Såldes hos Bukowskis 2010 för 55 000 kronor. Bild från Bukowskis.

Under 1880-90-talen tecknade hon en lång rad böcker, bland annat böcker av Blanche, Emilie Flygare-Carlén, C.D. af Wirsén och K.A. Melin. Hennes illustrationer figurerade även i tidskrifter som Ny illustrerad tidning och Svea liksom i kalendrar. Men framför allt var det för barn-, ungdomsböcker och publikationer hon blev känd för. Kända titlar är bland annat Barnkammarens bok (1882), Svenska folksägner (1882), Laboulaye och Perault, Franska sagor (1903), Laura Fitinghoffs Bibliotek för barn och ungdom (1886) och ett speciellt forum fick hon med den från 1891 utkommande Jultomten, skolbarnens egen jultidning.

När förlag som Bonnier skickade anbud var det inte ovanligt att Jenny Nyström sa ifrån och krävde ett högre pris - annars kunde de se sig om efter andra illustratörer. Hennes envishet hade man ju redan sett exempel på när hon envist skulle få guldmedaljen men också när hon tog sig för att skicka in sina teckningar till chefredaktören på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Även om hennes illustrationer för många är ett minne från en svunnen tid får vi inte glömma bort att Jenny Nyström var en väldigt modern kvinna. Inte bara var hon en kvinna under 1800-talets senare hälft som ensam försörjde en familj, hon var även konstnärinna i en annars mansdominerad konstvärld och hon var intresserad av moderniteter och brydde sig väldigt mycket om vad som skedde i hennes samtid. Att hon var medlem i Opponenterna, som under 1880-talet lämnat in skriftliga krav till Konstakademien om en modernisering av konstutbildningen är också ett bra exempel på denna kvinnas framtidstro.

Flygande tomte, 1928. Förlaga till Jultomten (utgiven 1891–1934). Akvarell. Bild Sven-Harrys Konstmuseum / Björn Petrén. Flygande tomte, 1928. Förlaga till Jultomten (utgiven 1891–1934). Akvarell. Bild Sven-Harrys Konstmuseum / Björn Petrén.

Miljöerna och motiven för hennes illustrationer är ofta högborgerliga och ger uttryck för någon slags ideal livsstil, som man, om man inte redan tillhörde den endast önskade sig tillhöra. Men julkort och andra illustrationer gjorde också uttryck för just tiden och dess förändringar. Till exempel kunde tomtens sedvanliga släde bytas ut mot bilar eller flygplan. I hennes samtidsreflektion har även krigsfartyg figurerat där nyårshälsningar saluteras från kanonerna.

Jenny Nyströms arv

Jenny Nyström ska ha skapat runt 10 000 bilder under sin livstid varav vissa fortfarande görs i nytryck, och äldre produktioner hittas på antikvariat, på auktioner och är eftertraktade föremål bland samlare. När hon 1946, vid 91 års ålder dog, tog hennes son Curt Nyström över produktionen.

Sven-Harrys gjorde nytryck av gamla vykort från 1950-talet med motiv av Jenny Nyström i samband med utställningen 2018. Sven-Harrys gjorde nytryck av gamla vykort från 1950-talet med motiv av Jenny Nyström i samband med utställningen 2018.

Idag är det inte bara julmotiven, som också förekommer som porslinsfigurer, som är populära på auktion. Hennes porträtt, friluftslandskap och och folklivsbilder har höga utropspriser när de dyker upp på auktion.

Här kan du se slutpriser för Jenny Nyström

Idag återfinns Jenny Nyströms verk på Kalmar läns museum, Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Nordiska museet samt Kalmar konstmuseum. År 2018 gjorde Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm en omfattande utställning med Jenny Nyströms illustrationer men också inlånade verk som representerar hela hennes konstnärsskap.

Sök efter Jenny Nyström på Barnebys