Jag tror jag gick i åk. 3 och året var 1981. Jag fick min första riktiga klocka. Ett digitalur Citizen med solceller. 300 kr kostade mästerverket. Nästan alla på skolan hade digitalur. Den klockan hängde med fram till 1995 när jag under en brännbollsmatch i Onsala tappade bort den på en äng. Sorgen var stor. De klockor jag haft före den var ungfär av samma stuk som min dotters (o.n.e).

Första Hi-Techuret i samlingen, efter att batteriet tog slut
efter ca 25 minuter har det arma uret inte gått att återuppliva!

Första riktiga klockan är nog viktigare än man tror. Ser man sig omkring på marknaden är man ganska utlämnad till större kedjor/leksaksaffärer. Att ha reklam på sin klocka, eller att den är ren merchendise ska ju inte spela någon roll så länge den betyder något för bäraren oavsett ålder.

Designen på barnklockor kan var lite enahanda...

Men valmöjligheterna om man vill sticka ut hakan och uppgradera sig är inte helt överväldigande för åldersgruppen 7-12 år. Vi letade rätt på några av de barnklockor vi har hemma (några är tack och lov försvunna!)

... här ser man ändå ett Bundband samt hjärtformad sekundvisare.

För några veckor sedan besökte familjen Klockmäster Hansson på Frölunda Torg. Den klocka som ganska snart fångade vår sjuårings intresse var GUL (modell 4159). Efter att ha prövat olika färger så blev det vit urtavla/vitt gummi.

Det blev en uppgradering till en GUL, med en boett i titan,
mineralglas, 29mm,  quartzverk,  med vitt gummiarmband.
Vattenskyddad. Kronan skyddas också
av den utskjutande boetten.

Att ha en klocka som inte ser ut som en karamell, eller plastschabrak- utan en som tål hårda tag och ser cool ut kanske kan ge en grund för ett framtida klockintresse. Förhoppningsvis. 

En kronologisk översikt.

Kommentarer