Jag nämnde för några veckor sedan att min första riktiga klocka var ett Citizen, digitalur med solceller. Det finns en viss charm med dessa digitaler. En av mina arbetskamrater stoltserar med ett digitalur från Casio (med alarm-kronograf). En tidlös modell som alltid ser rätt ut (i alla sammanhang), oavsett vem som bär upp det. 
Denna CASIO Alarm-Chronograph
 (modell:A164WA-1VES),
ingår i deras "CASIO Collection" 
Min kollega berättar att han alltid gillat digitalur och hur han gick in i en klockaffär i Nordstan, Göteborg för drygt fyra år sedan och köpte tre olika CASIOmodeller. Dessa har använts flitigt och ingen av klockorna har behövt byta batterier än.   
Bra tryck på belysningen även i fullt dagsljus.
7-års livslängd på batteriet.
 Kronograffunktonen hanterar 1/100 sekund,
med stopp- och mellantid och klarar upp till 60 min.

 Det vilar en behaglig retrokänsla över dessa digitalur. Jag förknippar den med en brytpunkt mellan 70- och 80-tal, med avstamp i fenomen som Donkey Kong, Rubiks Kub, och Ormen, etc. Då var digitalur något exotiskt och futuristiskt- de kändes tuffa och fräcka och nästan alla hade ett.

Länk i förädlat stål, med inställningsbart spänne.
Fabrikatet längst ut på spännet.
Vi snackade på rasterna i mellanstadiet om vem som hade fräckast alarm, vem som hade tusendelar på tidtagningen- hade man tiondelar var man ute och hade man hundradelar - var det ok! Fast den som hade en miniräknare- var KUNG. 
36,8mm x 35,0mm x 8,30mm (B x H x D),
51 gram, Water Resist (klarar av vattenstänk)
Idag bär dessa digitaler på ett arv som många i min generation (ja, jag är 70-talist!) berörs av. Låt dig gripas av retrokänslan av denna modell!  

Kommentera