Intresset för fotografi har aldrig varit större än nu. Det är ofta konstfotografiet som når de höga prissummorna på auktion i Sverige, medan dokumentärfotografiet hamnat på efterkälken. Som med så mycket annat handlar det framförallt om att skaffa sig kunskap om fotografi samt om de mest tongivande fotograferna, för att kunna göra de bästa köpen. Barnebys har här satt samman en guide med olika hållpunkter för vad man bör tänka på inför köp av fotografi.

Ann Eringstam "Escape to reality 1", 2010. Konstfotografi, där man kan anta att vissa delar av bilden är dataredigerad.

Fotografi brukar ofta delas in i kategorier så som dokumentärt fotografi och fotokonst samt inom olika arbetsområden som t.ex. modefotografi, naturfotografi och porträttfotografi, för att nämna några.

Dorothea Lange, "Migrant Mother", ett typiskt dokumentärfotografi, som föreställer en fattig kvinna under den stora depressionen på 1930-talet.

Dokumentärt fotografi syftar främst till att skapa en sanningsenlig bild av verkligheten, utifrån en journalistisk tradition. Fotokonst handlar till stora delar om arrangerade bilder, där kameran använts som ett verktyg för att skapa konstnärliga bilder. Det är inte ovanligt att datorn används till hjälp för att skapa dessa bilder. Gällande arbetsområden som exempelvis modefotografi, har det funnits sedan slutet av 1800-talet och syftar till att på ett estetiskt vis framhäva kläder och accessoarer.

Modefotografi av fotografen Michelangelo di Battista och konstnären Tina Berning.

Idag är både gallerier, fotografer och konstnärer mycket noga med att numrera och signera sina bilder. Finns det en bestämd upplaga så håller man sig till den, det kan dock finnas flera upplagor i olika storlekar. Fotografen Hans Hammarskiöld bestämde sig däremot från början att varje bild fick finnas i en upplaga om högst 100 bilder, oavsett storlek. Hammarskiöld framkallade sällan hela upplagan, men möjligheten fanns. Vad som är värt att komma ihåg är dock att numrerade upplagor blev vanliga först under slutet av 1980-talet.

Hans Hammarskiöld "Spanska ridskolan" 1952.

Fotografi delas in i tre kategorier, för att på så vis kunna tidsbestämma dem.

Vintage photography – Det får ha tagit högst fem år från det att fotografiet togs, till dess att bilden framkallas.

Late photography - Senare framkallning, men fortfarande är det fotografen som är ansvarig över framkallning från negativet.

Modern photography - Framkallningen sker efter fotografens död men med tillstånd från t.ex. en stiftelse.

Hans Gedda "Självporträtt"

Fotografier skiljer sig ofta åt då det kommer till vilken teknik som använts vid framkallningen av bilderna. Vanliga framkallningstekniker är;

Gelatin-silverfotografi – används vanligen till svart/vita bilder där bilden framkallas på fiberpapper, vilken gjorts ljuskänslig med en gelatinemulsion som innehåller silverbromid. Denna farmkallningsprocess infördes första gången 1885 och används än idag, eftersom hållbarheten på dessa bilder är mycket god.

Chromogenic color prints kallas även för C-print. Tekniken utvecklades 1942 av Kodak och är idag den vanligaste tekniken för att framkalla färgbilder. C-print är en kemisk process mellan två ämnen för att framkalla de färgämnen som finns i bilden. De består av tre huvudfärgämnen; cyan, magenta och gul, som tillsammans bildar en fullständig färgbild och som sedan trycks på ljuskänsligt papper av silverhalogenemulsion.

Digital C-print ­- använder sig av en röd, grön och blå färgmodell, som med hjälp av laser trycks på ljuskänsligt material. Det bildas nu en latent bild som i sin tur utvecklas med hjälp av vedertagna silverbaserade kemikalier

Cibachrome – ett silverbleks förfarande som i en enda arbetsgång ger en påsikts bild från en dia. Bilder gjorda i denna teknik kan hålla ca 35 år i dagsljus, innan bilden bleks.

Platina palladium - är en kvalificerad kopieringsmetod där platina används istället för silversalter. Beständighet och fina toner är utmärkande. En enda bild kan ta en vecka att framställa. Det är en svårare framkallningsprocess och mer tidsödande än de andra.

Pigmentprint - är en bläckstråleutskrift med pigmentfärger. På rätt papper (syrafritt lumppapper och alfacellulosapapper) kan man räkna med en hållbarhet, innan blekningen blir synlig på minst 75 år, förutsatt att fotot exponerats i rumsljus bakom glas.

Dawid (Björn Dawidsson), Fom the series "Som" (As).

 

Relaterade inlägg:
Frukost med fotografen Hans Gedda här!
Gästblogg med fotoexperten och konsthandlaren Joakim Geiger
Fotofantast? Håll fokus på LP Fotoauktioner
Med fokus på fotokonst hos Stockholms Auktionsverk
Mugshots = fotokonst?

Fotofantast? Håll fokus på LP Fotoauktioner

Kommentarer