Mapperton House, Dorset

Varmt välkomna hit! Vissa av er kanske känner igen mig från auktionssalen eller inlämningsdisken på Stockholms Auktionsverk, andra kanske redan följer mig på Instagram eller på min inredningsblogg MY BLUE CHINA. Från och med idag kan ni också läsa mig här på Barneby's hemsida där jag kommer blogga om inredning och auktionsfynd och allt som hör därtill.

Jag hoppas att ni här ska kunna hitta många användbara tips och rikligt med inspiration som ni kan ta med er när ni kastar er ut i auktionsjakten på nätet. Happy hunting!

The Ermine Portrait, William Segar, 1585. Notera den lilla hermelinen!

Jag har länge varit väldigt förtjust i äldre porträtt. Dels tycker jag att de är enormt dekorativa i inredningar, dels adderar de något personligt till ett rum. Ett porträtt får mig alltid att stanna upp och fundera kring vem personen på målningen egentligen var - hur han eller hon levde, hur de såg ut i verkligheten, var de nöjda med tavlan och eller kunde de irritera sig på någon viss detalj precis som vi idag kan vara missnöjda med ett dåligt foto på oss själva?

Min favoritperiod inom porträttmåleriet måste tveklöst vara renässansen och det gladde mig därför alldeles särskilt att min sedan länge inplanerade Londonresa i förra helgen sammanföll men öppningen av Elizabeth I & Her PeopleNational Portrait Gallery. En hel utställning fylld med kvarnstenskragar och pärlor - vilken dröm!

The Ditchley Portrait, Marcus Gheeraerts the Younger, c.1592

Utställningen som visas i fyra relativt små rum på bottenvåningen på National Portrait Gallery lyfter fram olika grupper ur det elizabethanska samhället - här finns adelsmannen men också prästen, köpmannen och skådespelerskan. Elizabeth I's regentskap 1558-1603 var en enormt dynamisk och framgångsrik period vilket illustreras väl i utställningen med de olika porträtten som får berätta om den ökade handeln, de framväxande städerna, kyrkans nya roll och det blomstrande kulturlivet.

Självklart fanns även flera av de mest kända målningarna av drottningen själv med. Symboliken är både tydlig och på något sätt rörande - i The Ditchley Portrait här ovan är hon placerad på en jordglod och hennes små spetsiga sidenskor står stadigt på "Oxonium" - Oxford. Och ja, varför inte, ska jorden ha en topp finns det väl inget ställe som passar bättre än just Oxford?

The Hardwick Hall Portrait, Hilliard workshop, c. 1599

I The Hardwick Hall Portrait är det som om hela världen ryms på drottningens kjol. Här finns ormar och havsvidunder men också liljor, irisar, violer och granatäpplen. För samtiden var nog symboliken inte svår att tyda - Englands drottning kontrollerar haven och besitter själv alla de dygder som växterna symboliserar.

Ovan ett porträtt från utställningen föreställande tre små barn. Det är inte klargjort vilka barnen var men målningen har ändå blivit känd då den uppvisar den första avbildningen av ett marsvin - tydligen redan på 1500-talet en favorit bland de små!

Sir Walter Raleigh

En av mina personliga favoriter under besöket på National Portrait Gallery var porträttet av Sir Walter Raleigh. En sjömilitär och upptäcktsresande som adlades 1585 och som under lång tid var Elizabeth I's gunstling. Raleigh var känd för sitt stiliga yttre och porträttet här ovan gör ingen besviken - mantel är broderad med pärlor och i äventyrarens örsnibb dinglar två stora droppformade pärlor.

Nedan lite exempel på hur äldre porträtt kan lyfta ett rum. I en klassisk miljö är de nästan obligatoriska men jag tycker även att de fungerar oerhört väl (kanske t.o.m. bättre) i kombination med moderna möbler eller i alla fall en mer avskalad inredning.

 

Ovan en reklam från möbelföretaget B&B Italia. Nedan en bild på mig i gardinfixartagen med min egen gamla renässansdam som jag fyndade för några år sedan på Bukowskis klassiska.

...och så här såg hon ut då hon hängde inne i stan i vår förra våning.

Kvarnstenskrage

Följande bild visar två exempel på hur den världsberömda inredaren Anouska Hempel använt sig av renässansporträtt i sitt hem på den engelska landsbygden.

Även designern Jasper Conran (ja, han är son till Sir Terence Conran) valde ett renässansporträtt då han skulle inreda matsalen på sitt magnifika Ven House i Somerset. Trots matsalens storlek dominerar damen på porträttet helt och hon strålar verkligen från väggen med sin ståkrage, sina fårbogsärmar och sin breda kjol.

Matsalen hos Jasper Conran, The Ven House, Somerset

Det finns konstverk man är beredd att tömma bankkontona för och fick jag välja ett verk i hela världen att äga skulle det nog vara just detta. (Ren tur alltså att jag misstänker att Jasper tänker exakt samma sak...)

Matsalen hos Jasper Conran, The Ven House, Somerset

 

På återseende! /Emma

 

Kommentera