Förra helgen spenderades på Bokmässan i Göteborg, där vi (jag och min medförfattare/man Erik) var på plats med vår nyutkomna bok ”Värdet av konst”. Med runt 90 000 besökare och utställare är Bokmässan en ganska överväldigande upplevelse när man kommer som debutantförfattare. En hel del konst- och kulturintresserade stannade till vid vår monter för en pratstund och diskussion om den konst och det värde av konst som vi dokumenterar i boken. Vi fokuserar på den positiva påverkan som konst kan ha på oss som individer, på företag och på samhället i stort. En av de frågor vi fick var ”Men dålig konst, det kan väl aldrig påverka oss på ett bra sätt?”. Personen i fråga hade under lång tid varit utsatt för en, i hans tycke, ful tavla på kontoret, och var påtagligt irriterad över att den fick lov att hänga där på väggen.

Fin eller ful? (Pablo Picasso, The Weeping Woman)

Och visst, all konst påverkar oss inte på samma sätt, eller ens på ett positivt sätt. För att någonting över huvud taget ska kunna uppfattas vara ett konstverk behöver det väcka känslor. Forskning visar att hela 7 procent av de känslor som vi upplever i vardagen på ett eller annat sätt uppkommer via kontakt med konstverk av olika slag. Känslor klassificeras utifrån om de är positiva eller negativa samt deras intensitet. Hur känslan inverkar på vårt humör sammanfaller med om känslan är positiv eller negativ. En känslas intensitet varierar mellan dåsighet och frenetisk upphetsning, och om dåsigheten eller upphetsningen är skapad av negativa eller positiva känslor. Men det verkar inte vara känslornas laddning eller intensitet som påverkar hur vi uppfattar konsten. En negativ känsla behöver inte påverka vår utvärdering av konstverket negativt. Det är snarare mängden känslor och att vi alls känner något som gör att vi bedömer ett konstverk som bra. Konst ska beröra. Om ett verk lämnar oss oberörda bedömer vi det inte som bra i samma utsträckning som vi gör med ett konstverk som rör upp en känslostorm, oavsett om känslorna är positiva eller negativa.

Fin eller ful? (Louise Bourgeois, Birth)

Verket som personen i fråga retade sig på rörde onekligen upp känslor hos honom. Känslor får hjärnan att arbeta, vilket kan öppna upp för nya tankar och reflektioner. När hjärnan utsätts för t.ex. abstrakta bilder/objekt (vilket konsten är nästan ensam om att förmedla) tvingas vi använda delar av hjärnan som vi vanligtvis inte använder, vilket kan stimulera kreativitet och påverka vårt psyke positivt. Om ett konstverk är bra eller dåligt är också extremt beroende på betraktaren, tycke och smak skiljer sig och ett värde med konsten är just att det ska finnas något för alla. Så visst kan även ”dålig” konst påverka oss, kanske i förlängningen till och med positivt. Men ombyte förnöjer och ju mer konst vi omger oss med, desto bättre för våra hjärnor. Att inemellan byta ut konsten på väggarna, både på kontoret och hemma, är alltså bara bra. Det, om inte annat, skulle ju personen i fråga kunna ta med sig som argument till sin chef.

Fin eller ful? (Francis Bacon, del av triptyken Three Studies for Figures at the Base of a Crucifixion)

Dagens soundtrack: Jacco Gardner, The One Eyed King


Kommentera