Maria Sibylla Merian var vetenskaplig illustratör, naturalist, affärskvinna och utgivare som i hög grad bidrog till förståelsen av insekter och blommor på 1600-talet.

Det var först silkesmaskarna som fångade hennes intresse som trettonåring. Med målarpensel i hand dokumenterade hon insekternas livscykler, från ägg till larver till kokonger till fullvuxna insekter. Hon betraktade hur de åt och olika sätt de låg på, för att sedan gestalta det med pensel.

1679 publicerade Merian sin första bok, Der Raupen Wunderbarer Verwandlung (The Wondrous Transformation of Caterpillars), ett resultat av nästan 20 år av observationer. Boken var helt unik i sitt slag. Det fanns böcker om insekter, men de alla saknade insikt i insekters livscykel och det ekologiska sambanden. Merian dokumenterade relationerna mellan djur och växter. Hon letade alltid efter samband snarare än skillnader, som många andra gjorde under denna tid.

Merians nyfikenhet och intelligens tog henne på forskarresa till Sydamerika tillsammans med hennes två döttrar. Resan finansierade hon genom att sälja sina teckningar och tryck. Under två år samlade Merian allt hon kunde hitta. Hon gick genom regnskog och åkte runt på floder.

Resultatet blev ytterligare en bok, Metamorphosis insectorum Surinamensium, som innehöll sextio kopparplåtstryck av den exotiska värden och dess djur, växter och insekter. Merian gestaltade naturen som den var, med blommor som tappat blad, halvtuggade löv.

Boken fick snabb spridning och visades upp på de finaste biblioteken i Europa. Carl von Linné kom senare att använda Merians teckningar för att klassificera många insekter. Poeten Goethe hyllande Merian för hennes förmåga att röra sig mellan konst och vetenskap, mellan naturobservationer och konstnärlig intuition.

Nästan två hundra år innan zoologen Ernst Haeckel myntade termen ”ekologi”, publicerade Merian ett tryck, plate 18, som visar delar av ekosystemet. 150 år innan Charles Darwin skrev om den starkes överlevnad, kunde Merian visa att det var så det gick till i naturen.