Jämfört med t.ex. Frieze så känner man direkt att Art Basel Miami är lite mer tydligt kommersiell. Det är inte lika många rakt igenom konceptuella bås som t.ex. Frieze London bjöd på även om de självfallet existerar. Hängningarna är magnifika. Den mer assymetriska hängningen har vi sett mer och mer av senaste åren (t.o.m. på Moderna Museet som har mycket fin hängning av samlingarna denna höst / vinter) och det ser man självklart även här. Det är även sparsmakat hängt med bra kontraster. Många välkända namn, blandas med mindre. Det känns trendigt. Det känns som om det är saker man vill ha ovanför (eller bredvid) soffan uppe i sin spatiösa loftvåning. Här är ett urval montrar som föll mig i smaken från huvudsektionen  -

David Cordansky Gallery (L.A.), Kurimanzutto (Mexico City), Andrew Kreps Gallery (NYC), 303 Gallery (NYC), Zero (Milano), Elizabeth Dee (NYC), Casey Kaplan (NYC), Anton Kern (NYC), Elizabeth Dee (NYC), Galerie Thaddaeus Ropac (Paris), Massimo di Carlo (Milano), Sadie Coles HQ (London), Casa Triângulo (Sâo Paolo), Blum + Poe (L.A.), Casey Kaplan (NYC), Campoli Presti (London), Crevecouer (Paris), Maccarone (NYC), Galerie Perrotin (Paris)