För att undvika kaos är det mycket hemligt var visningarna kommer att hållas, de inbjudna gästerna får reda på adressen dagen innan.

I vimlet utanför Miu Mius kommande modevisning träffade jag Stefano Tonchi, chefredaktör på W Magazine, det Amerikanska modemagasinet som utges en gång i månaden. Jag berättade att jag just sett publiken på Chanel visningen som visats på Grand Palais och hur glad jag var över att se den kommande visningen.

-Yes but it is good, then you have seen the worst and the best, sa S.T.

När vi kom in i den stora tillfälliga salen där modevisningen skulle hållas möttes vi av en mängd vita plaststolar med sittdynor i rosa och grönt i skumplast.

-It looks like a greek restaurant, sa S.T.

Miu Mius scenografi var i och med detta anspråkslösa grepp en skarp kontrast till Chanels påkostade visning där stora vattenfall hade byggt upp inne på Grand Palais. De enormt pampiga vattenfallen fungerade som bakgrund till de transparenta regnplaggen som visades.

De vitt skilda scenografierna förstärker de två olika märkenas grundläggande idéer om varumärkenas positionering.

Miu Miu arbetar med kontraster där oväntade och djärva färg, material och mönster kombineras. Det är återkommande ett busigt och kaxigt uttryck i de kläder som visas.

Chanel arbetar med den klassiska loggan som signalerar lyx, det blänker starkt i guld och silver på stövlarna, väskorna, skärpen och bijouterierna.

S.T ord om vad som var det bästa och det sämsta under denna modevecka i Paris, kan kanske formuleras enligt följande, Chanels modebild går mot ett vulgärt bling-bling och Miu Miu kännetecknas av ett djärvt konstnärligt skapande som bygger på drastiska kontraster.

Bilderna ovan är från Miu Mius modevisning och bilderna nedan är utanför Chanels modevisning där man kan se att många i publiken är klädda i Chanel från topp till tå.

Text och foto: Astrid van Arkel