Nazisternas skoningslösa ockupation i Europa påverkade samhällets alla dimensioner. Samtidigt som människor misshandlades, deporterades och mördades spreds den nazistiska propagandan som en löpeld. Inte minst konsten påverkades i stor utsträckning.

Judiska konstnärer och modernistiska målare belades med yrkesförbud och judiska familjer, samlare, liksom konsthandlare blev bestulna på såväl enskilda verk som stora konstsamlingar. Den konst nazisterna stulit spreds så småningom runt om i världen, och många verk köptes in av museer och kulturinstitutioner runt om i Europa.

Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac av Oskar Kokoschka. Foto: Sotheby's. Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac av Oskar Kokoschka. Foto: Sotheby's.

Ett led i den nazistiska propagandan var benämningen “degenererad konst” vilken användes för att misstänkliggöra moderna konstriktningar med särskild fokus på expressionistisk och abstrakt konst. Den expressionistiska konströrelsen kallades för “en judisk uppfinning” och motarbetades av nazisterna med alla medel möjliga. Uppskattningsvis stals 650 000 verk av nazisterna och har beskrivs som världshistoriens största konstplundring. Några av de konstnärer vars verk klassificerades som degenererade var Emil Nolde, Marc Chagall, Ernst Ludwig Kirchner och Otto Dix.

I september i år återlämnades slutligen Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac till Alfred Flechtheims ättlingar, efter en juridisk process med museet. Nu ska verket alltså auktioneras ut, och det är inte till vilket pris som helst - Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac har värderats till 15–20 miljoner dollar, det vill säga cirka 140-180 miljoner kronor. Målningen utgör toppnumret på Sotheby’s Impressionist & Modern Art Evening Sale den 12 november.

Oskar Kokoschka. Foto: Sotheby's. Oskar Kokoschka. Foto: Sotheby's.

Moderna museet är inte ensamt om att ha fått återlämna verk ur sina samlingar på grund av dess tvetydiga proveniens. Tvärtom har de nazistiska konststölderna varit ett bekymmer för flera internationella museer och institutioner de senaste decennierna. Flera museer har lagt ner mycket tid och kraft på extensiva återlämnanden, och det här är inte första gången för Moderna Museet.

Emil Noldes Blumengarten. Foto via Moderna Museet. Emil Noldes Blumengarten. Foto via Moderna Museet.

Så sent som år 2009 löstes en sexårig tvist mellan museet och den judiske affärsmannen Otto Nathan Deutschs arvingar, då det uppdagades att Moderna Museets Blumengarten signerad Emil Nolde köpts av nazister, som i sin tur konfiskerat verket från Otto Nathan Deutsch.