Spår av ett geni: van Goghs fingeravtryck

Fingeravtryck, tillägg och dåliga restaureringar. En ny studie av Vincent van Goghs solrosor har avslöjat flera intressanta saker.

Spår av ett geni: van Goghs fingeravtryck

Till och med den 1 september 2019 visar van Gogh-museet i Amsterdam utställningen van Gogh och solrosorna. Utställningens fokus ligger på ett av de solrosverk som konstnären målade i Arles i södra Frankrike vintern 1889 och som funnits utställt på museet sedan 1973. Innan utställningen skulle äga rum granskades målningen närmare av experter.

Vincent van Goghs solrosor från 1889 som hänger på van Gogh Museum i Amsterdam | Foto via Wikimedia
Vincent van Goghs solrosor från 1889 som hänger på van Gogh Museum i Amsterdam | Foto via Wikimedia

Under ledning av Ella Hendricks, en professor vid University of Amsterdam, användes olika mikroskopiska och icke-invasiva metoder såsom ultraviolett och infrarött ljus så väl som röntgenteknik. Studierna illustrerar hur mycket målningen har förändrats under de senaste 130 åren, särskilt färgerna. Till exempel har blommans ljusgula färg mörknat med tiden på grund av reaktionen med bly som används i UV-strålning men också på grund av dåliga restaurationer som genomfördes 1927 och 1961. Vid båda tillfällena lackerades målningen - något som inte förekom under 1800-talet. I slutet av 1990-talet applicerades även ett vaxskikt, vilket kunde avlägsnas under den pågående undersökningen men tyvärr kunde inte lacket från 1961 avlägsnas då de kunde skada verket.

En annan detalj på framsidan av verket är efter restaureringen också synlig. Duken har i den övre delen utvidgats med en träbit av Vincent van Gogh, förmodligen då utrymmet för hans motiv inte var tillräckligt. Och precis där, i färgen på träbiten, kan man se två fingeravtryck. Även om fingeravtryck har upptäckts på kanterna i flera av van Goghs verk, verkar det i detta fall vara säkert att det faktiskt är målarens egna.

Verket utökades med hjälp av en bit trä i övre kant av duken | Foto via Wikimedia (Detalj)
Verket utökades med hjälp av en bit trä i övre kant av duken | Foto via Wikimedia (Detalj)

Solrosmålningen skapades år 1889 i Arles i södra Frankrike där Vincent van Gogh bodde i nästan ett år under vilket han var extremt produktiv. Innan dess hade han spenderat två år i Paris med sin yngre bror Theo som var konsthandlare och hade stöttat Vincent ekonomiskt. Under dessa två år var den ständigt lynnige och argsinte Vincent van Gogh faktiskt ganska väl integrerad i Paris konstvärld, organiserade utställningar och blev vän med Emile Bernard och bekant med Paul Gauguin, Paul Signac och Henri de Toulouse-Lautrec. Men ändå blev livet i staden allt svårare för honom. Så när hans bror skickade honom till Marseille för en beställning var konstnären tacksam. Men Vincent kom aldrig hela vägen i fram. Arles i Provence var avsett som ett mellanstopp på resan men kom istället att bli konstnärens hem det kommande året. Här hittade han de blåa toner och ljusa färger som han saknat så i Paris.

Vincent van Gogh, Det gula huset, 1888, Van Gogh Museum, Amsterdam | Foto via Wikimedia
Vincent van Gogh, Det gula huset, 1888, Van Gogh Museum, Amsterdam | Foto via Wikimedia

I Arles hyrde Vincent van Gogh ett gult hus som han trodde skulle fungera som ateljé åt en hel konstnärskoloni. Dock var det bara Paul Gauguin som var intresserad. För att välkomna sin kollega i oktober 1888 och göra rummen i det gula huset bekvämare målade van Gogh en serie med solrosmotiv, som kompletterades med tre ytterligare målningar i januari 1889, varav en är den som hänger i Amsterdam.

De första solrosbilderna, målade i augusti 1888 i Arles. Från vänster till höger: Privat samling, privat samling i Japan (förstört under andra världskriget, Neue Pinakothek, München, National Gallery, London | Bilder via Wikimedia
De första solrosbilderna, målade i augusti 1888 i Arles. Från vänster till höger: Privat samling, privat samling i Japan (förstört under andra världskriget, Neue Pinakothek, München, National Gallery, London | Bilder via Wikimedia

Det var dock inte första gången som Vincent van Gogh hade använt sig av detta motiv. Han hade redan i Paris gjort fyra studier varav två tillhörde Gauguin.

De fyra solrosstudierna från Paris 1887. Från vänster till höger: Van Gogh Museum, Amsterdam, Metropolitan Museum of Art, New York, Kunstmuseum Bern, Kröller-Müller Museum, Otterlo | Bilder via Wikimedia
De fyra solrosstudierna från Paris 1887. Från vänster till höger: Van Gogh Museum, Amsterdam, Metropolitan Museum of Art, New York, Kunstmuseum Bern, Kröller-Müller Museum, Otterlo | Bilder via Wikimedia

Vad som från början var välment utvecklades sedermera till en dispyt mellan de två konstnärerna, något som kan vara en av de bakomliggande anledningarna till konsthistoriens mest kända självförvållade skador, nämligen när van Gogh skar av sig örat i början av januari 1889. Det har dock inte fastställts om det faktiskt var han själv som gjorde det. Hur som helst, efter händelsen beslutade sig Gauguin för att lämna van Gogh och reste tillbaka till Paris.

De tre senare solrosbilderna, målade i januari 1889 i Arles. Från vänster till höger: Philadelphia Museum of Art, Sompo Japan Museum of Art, Tokyo, Van Gogh Museum, Amsterdam | Bilder via Wikimedia
De tre senare solrosbilderna, målade i januari 1889 i Arles. Från vänster till höger: Philadelphia Museum of Art, Sompo Japan Museum of Art, Tokyo, Van Gogh Museum, Amsterdam | Bilder via Wikimedia

Väl i Paris krävde Gauguin att van Gogh skulle skicka honom en av sina solrosbilder i utbyte mot två av hans egna studier som han lämnat i Arles. Van Gogh var upprörd och svarade att Gauguin inte kunde ställa några krav då han redan ägde två solrosmotiv. Dessutom skulle han återbörda de två studierna när som helst om han fick tillbaka sina bilder. Det hände aldrig. Gauguin sålde de två solrosmotiven under mitten av 1890-talet för att finansiera en resa till Stilla havet där hans viktigaste verk skulle komma att skapas. Vincent van Gogh å andra sidan hade redan skilts från livet då han den 29 juli 1890 dog av skadorna efter ett eventuellt självförvållat pistolskott.