Slottsfru Christina von Schinkel möter oss i salongen "Biljarden" på Tidö slott. Rummet är inrett i empir och på väggarna hänger porträtt av familjemedlemmar ur släkten. Salar och salonger i den magnifika byggnaden är uppförd av kung Gustaf II Adolfs rikskansler Axel Oxenstierna (1583–1654), greve och statsman under de första decennierna av svensk stormaktstid. Oxenstierna blev ägare till gården då han gifte sig med Anna Åkesdotter Bååt (1579–1649) men ville uppföra ett större palats. Tidö började byggas på 1620-talet. När Oxenstierna återvände från trettioåriga kriget nere i Europa lät han riva delar av det påbörjade arbetet han inte var nöjd med och 1638 var byggnationerna åter igång. Slottsplanen och delar av exteriören beskrivs som hämtad från fransk senrenässans men även holländska influenser präglar arkitekturstilen där den nordiska senrenässansens barocka former märks i detaljer. Tidö är en storslagen slottsanläggning intill Mälaren. Axel Oxenstierna kallade till sig den skicklige franske arkitekten Simon de la Vallée som flyttade till Sverige 1637 och var den förste utbildade arkitekten i vårt land. Även Nicodemus Tessin den äldre, med tyskt ursprung, anlitades på Tidö.

Christina visar oss Axel Oxenstiernas spelbord som han hade med sig ute till fält. Elfenbensinläggningar med livfulla illustrationer av djur och jägare smyckar spelplanen. Porträtt av rikskanslern hänger på väggen i samma rum som målningen av drottning Kristina. Oxenstierna var den blivande drottningens lärare och mentor. Kristina var ofta på Tidö. I Riddarsalen anas den strama 1600-talsstämningen som bäst. Salen har fyrkantiga kalkstensplattor och pampiga porträtt av familjemedlemmar ur den Oxenstiernska släkten. Taket är målat och imiterar ett skulpterat gipstak. Trädörrarna med intarsia träder fram tydligt som arkitektoniska konstverk mot de grå väggarna. Salens höga renässansdörrar med praktfulla beslag har krön i form av skulpterade krigare som dansar. De kommer från ett fyrtiotal dörrar som tillverkades i Västerås 1626-1640 av snickare som gått i lära i Lübeck. Det var Axel Oxenstiernas sonson ministern Carl Gustaf Oxenstierna som moderniserade delar av slottets inredning kring 1680, flera av de dekorerade bjälktaken ersattes med målade plafonder eller med stucktak, bjälklag kläddes in och målades i gråa nyanser. Som tur var lät han farfaderns intarsiadörrar till stor del förbli orörda. Slottets yttertak ersattes av ett säteritak i början av 1700-talet.

I slottets nordöstra del ligger paradvåningen med 1700-talsmöbler. Här är rummen delvis klädda med siden i väggfälten, listerna är förgyllda. Den gustavianska stilen förstärks med medaljonger av Gustav III, Sergel och Bellman. En fransk kristallkrona från samma tid hänger i taket. I stora galleriet finns ett stucktak och plafondmålning föreställande Venus med svävande putti. Två kolonnkakelugnar är från 1700-talet. På väggar hänger pampiga målningar av svenska fältherrar. Dekorativa antikiserande statyer är tillverkade av marmor under 1800-talet.

Portalen som leder in till borggården på Tidö slott betraktas som en av de finaste arkitektoniska skulpturer vi har i Sverige från 1600-talet. Valvet flankeras av kolonner i sandsten och ett rikt skulpterat krön med Oxenstiernska och Bååtska vapnet. Portalen är huggen av stenhuggare Heinrich Blume kring 1640. Även den obelisksmyckade dubbeltrappan och huvudportalen på innergården är gjorda av samma mästare. Formen på de rundade burspråken i borggårdens hörn är hämtad från renässansarkitekten Philibert Delmore. Från taket sticker dekorativa drakformade vattenkastare ut, gjorda av en kopparslagare vid namn Peter Mitter.

 

 

Text: Charlotte Breimer Törnqvist

Fotograf: Thomas Hjertén

Se fler hem på Gods & Gårdar

 

Hitta liknande föremål som i reportaget på Barnebys