Greta Knutson föddes i Stockholm 1899 som dotter till musikern Knut Anders Andersson och gymnastikdirektören Signe Cederblom. Efter att ha studerat vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm mellan 1919-1920 flyttade Knutson till Paris i början av 1920-talet. Där började hon studera vid André Lhotes målarskola.

Porträtt av Greta Knutson, okänd fotograf Porträtt av Greta Knutson, okänd fotograf

I Paris träffade hon sin blivande man dadaisten Tristan Tzara år 1923 eller 1924. Paret gifter sig 1925 och får 1927 sonen Christophe. Knutson kommer stanna i den franska huvudstaden där hon verkar som både uppskattad konstnär och författare.

Efter Knutsons fars bortgång kunde makarna bygga ett hus på Montmartre i Paris med hjälp av arvspengar. Arkitekten Adolf Loos stod för ritningarna men Knutson var inte helt nöjd och fick själv göra ändringar då arkitekten inte gjort några planer för hennes ateljé. Makarnas bostad i Paris blev en mötesplats för samtida konstnärer och skapare, speciellt viktig för surrealisterna.

Greta Knutson Tzara och Tristan Tzaras hus i Montmartre, ritat av Adolf Loos. Bild via presidentsmedals.com Greta Knutson Tzara och Tristan Tzaras hus i Montmartre, ritat av Adolf Loos. Bild via presidentsmedals.com

Under början 1920 talet umgicks och influerades Knutson mycket av surrealisterna. Hennes hem blev en mötesplats för inte bara konstnärer men även för de litterära surrealisterna och själv publicerade hon under tiden bland annat dikten Främmande land i tidskriften La Révolution surréaliste.

Läs mer om surrealismen här!

År 1924 bildade Knutson tillsammans med andra konstnärer en grupp som kallade sig själva för Optimisterna, som en motreaktion på konstnärsgruppen Falangen. Gruppen debuterade 1926 och hon ställde efter det ut med gruppen 1927 och 1928 i Stockholm, Göteborg och London. På den första utställningen på Liljevalchs Konsthall ställde även konstnärerna Ewald Dahlskog, Bertil Damm, Mollie Faustman, Carl Gunne, Bror Hjorth, Hadar Jönzén, Johan Lundqvist, Engelbert Bertel-Nordström, Edvin Ollers, Ninnan Santesson, Emil Johanson-Thor, Frans Timén, Rolf Trolle, Edvard Wallenqvist, Martin Åberg, Olof Ågren ut.

Oljemålning av Greta Knutson som såldes hos Bukowskis i mars 2019. Bild Bukowskis Oljemålning av Greta Knutson som såldes hos Bukowskis i mars 2019. Bild Bukowskis

I Frankrike kom hon i kontakt med de franska avantgardekretsarna och till att börja med var det de litterära surrealisterna som låg till grund för hennes måleriska utveckling. Efter en tid med surrealisterna började Knutson istället att intressera sig för fenomenologi och filosofer som Edmund Husser och Martin Heidegger. Hon utvecklade en primitiv naivism som sedermera utvecklades till en ljusare stiliserad naturalism och så småningom rörde sig mot en moderat kubism.

De abstrakta tendenserna och influenserna var alltid starka men i hennes konstnärskap återkommer, eller utlämnas aldrig helt, naturen. Hon målade också många stilleben i form av uppställningar av frukter, blommor och kärl i vilka former alltid begränsas något eller framhävs av hennes svepande kurvor eller brutna plan.

1937 bröt makarna upp med skilde sig inte officiellt förrän i oktober 1942.

Knutsons konstnärskap ger sken av modernistiska tendenser som postkubism, abstraktion och surrealism men hon hänger sig aldrig helt åt någon av strömningarna utan utvecklar istället ett personligt förhållningssätt till dåtidens konströrelser, något som även återspeglas i hennes författarskap.

Som författare ägnade sig hon åt det skrivna ordet i både poesi och konstkritik samt översatte litteratur från franska till svenska och vice versa. Bland annat översatte hon den första svenska antologin med surrealistiska poeter 1933. I dag finns ett urval av hennes dikter utgivna på svenska av Lasse Söderberg i Månstycken (2006).

Greta Knutson Tzara, Interiör med kvinna och barn, 1940-tal. Bild via Norrköpings Konstmuseum Greta Knutson Tzara, Interiör med kvinna och barn, 1940-tal. Bild via Norrköpings Konstmuseum

Under sin tid fick hon mycket uppmärksamhet och ställde ut både i Sverige, Frankrike och USA. Då hon stannade i Paris och verkade där deltog hon sedan 1929 i Les Surindependants årliga salonger. Hon ställde även ut separat på Galerie Zborowski 1928, Galerie Percier 1930 och i sällskap av Maurice Savin och Inge Schiöler på Galerie de Berri 1950, i den franska huvudstaden. Men under tiden ställde även ut på Galerie Moderne i Stockholm 1932, Göteborgs konsthall och Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm 1934 samt 1946 och tillsammans med Nordiska konstnärinnor på Liljevalchs 1948. År 1955 deltog hon även i vandringsutställningen “Swedish Abstract” i USA.

Men som konstnär fick hon även utstå en del kritik. I Expressen 1946 får hon stark kritik för hennes fega och problemfria måleri.

Greta Knutson Tzara dog i Paris 1983 efter att ha begått självmord. Hon finns representerad i Nationalmuseums, Moderna Museets, Norrköpings Konstmuseums och Göteborgs konstmuseums samlingar i Sverige. I Frankrike återfinns hon på museet i Tours och Musée national d’art moderne/Centre Pompidou samt i New York på MoMA med ett cadavre exquis från 1930-talet, en målning som utförts tillsammans med Valentine Hugo, André Breton och den före detta maken Tristan Tzara.

Greta Knutson-Tzara (1899-1983), komposition, monogramsignerad GK, olja på duk. Såldes hos Stockholms Auktionsverk 2014 för 12 500 kronor. Bild Stockholm Auktionsverk Greta Knutson-Tzara (1899-1983), komposition, monogramsignerad GK, olja på duk. Såldes hos Stockholms Auktionsverk 2014 för 12 500 kronor. Bild Stockholm Auktionsverk

Knutson var en produktiv konstnär liksom författare som umgicks i de avantgardistiska kretsarna i Paris. Och trots hennes samröre med andra, idag mycket mer välkända personer, tycks hennes konstnärskap ha fallit mellan stolarna när konsthistoria återberättas.

Norrköpings museum uppmärksammar under våren och sommaren konstnärinnan och hennes konstnärskap i en utställning där frågan om varför hon inte är lika ihågkommen som hennes samtida manliga kollegor ställs. Trots den samtida uppmärksamhet som riktades mot konstnären är hennes namn i dag främmande för de flesta. Beror det på historiens tendenser att rikta strålkastarna mot manliga konstnärer då så många kvinnor fallit i glömska?