Sök efter mer än 80 miljoner sålda föremål i vår prisbank

Byrå för en kunglig gunstling
Såld

Om föremålet

BYRÅ FÖR EN KUNGLIG GUNSTLING, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, Gottlieb Iwerssons krets, fanerad med amarant, björk, jakaranda, lönn m.fl. träslag, graverad och delvis färgad intarsia med inslag av vax, delvis brännförgyllda beslag, samkomponerad front med friser, centralt placerat lilla riksvapnet omgivet av fanor, kanoner, kulor, stridsklubba, bardisan, fascesknipe, pukor och signaltrummor, samt spontoner, draghandtag med vriden rosett, lambrekängbeslag, snedställda hörn med lejonmaskaroner, lagerhänge, serafer, guttæ, avsmalnande ben med illusorisk kannelering, sidorna med riksäpplet omgivet av blommor och blad, märkt på baksidan med blåkrita Stockholm, lagad originalskiva av kalksten med hålkäl och platta, nyckel finns, höjd 87,5, 117 x 58 cm; slitage, smärre lagningar\nStockholms Auktionsverk tackar möbelkonservator Johan Ekström, Uppsala, för värdefulla synpunkter.\nLITTERATUR:\nTorsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför Gottlieb Iwerssons mästarstycke, utfört 1778, med stora Riksvapnet i fronten, notera draghandtagens överensstämmelse med auktionens byrå, sidan 200f\nJouni Kuurne: Gustaf Mauritz Armfeltin perintö, Helsingfors 2008, jämför porträtt föreställande Armfelt med originalram krönt med stridsklubba och hjälm sidan 34, jämför friherrliga ätten Armfelts vapensköld sidan 204\nByrån har länge ansetts vara beställd av Gustav III eller någon i kungens närmsta krets, med sin praktfulla intarsia av lilla riksvapnet omgivet av troféknippen, fanorna med spegelmonogram GG, samt sidornas motiv av riksäpplet under kunglig krona. Självklart väcker dessa svindlande tankar frågor om vem som egentligen varit beställare och mottagare av byrån? En intressant teori i sammanhanget är att det just är en av Gustav III:s gunstlingar som låtit beställa byrån med sin spektakulära dekor. Till skillnad mot andra föremål tillverkade för Gustav III så saknar spegelmonogrammet de romerska siffrorna III samt den krönande kungliga kronan. I detta sammanhang är en annan person vid namn Gustaf intressant, nämligen friherre Gustaf Mauritz Armfelt. Då Gustav III besökte Spa i Belgien 1780 uppsöktes han av Armfelt, som från och med detta möte blev förklarad kungens gunstling. Han var en av följeslagarna i Gustav III:s italienska resa och överhopades med titlar och ärebetygelser; kavaljer hos kronprins Gustav Adolf 1781, kapten vid livgardet 1782, kammarherre och överstekammarjunkare hos Gustav III , överstelöjtnant i armén 1783, överstelöjtnant vid Nylands infanteriregemente 1786 och riddare av Serafimerorden 1789. Armfelt tillhörde en krigarsläkt som tjänat svenska kronan sedan stormaktstiden och vars farfars far, Carl Gustaf Armfelt, upphöjdes till friherrlig värdighet för sina insatser under Karl XII.\nTeorin att byrån möjligen kan vara tillverkad för Gustaf Mauritz Armfelt bygger på att han ofta tilltalades Gustaf eller inom familjen Gösta, vilken skulle kunna förklara spegelmonogrammen GG som kröner frontens fanor. Namnet Mauritz sägs han själv ha lagt till som bevis för sin beundran av den store fältmarskalken Mauritz av Sachsen under ett besök vid dennes grav i Strasbourg. Vidare omges lilla riksvapnet av krigiska symboler som inte i första hand brukar associeras med den kulturintresserade Gustav III. Friherrliga ätten Armfelts vapensköld framställer kanonrör, kanonkulor, fyra fanor och en spikklubba, i byrån intarsia finner vi just kanoner, kulor, fyra fanor, samt en spik- eller stridsklubba. Därutöver finns bardisan, fascesknipe, pukor och signaltrummor, samt spontoner, alla attribut som associeras med armén. I byråns beslagsuppsättning ingår också en synnerligen ovanlig typ av beslag; serafer, som återfinns på Serafimerordens kors och kejda. Orden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse, som instiftades 1748 av Adolf Fredrik, i sammanhanget är det intressant att notera att Armfelt 1789 blev riddare av Serafimerorden.\nByråns upphovsman förblir, trots omfattande undersökningar, oidentifierad, men rör sig säkerligen i kretsen kring Georg Haupts efterföljare Gottlieb Iwersson. Flera av beslagen återkommer på Iwerssons högklassiga möbler, exempelvis draghandtagen som användes i hans mästarstycke från 1778. Denna möbel, som återfinns i Kungl. Husgerådskammarens samlingar, har även i sammanhanget intressanta inläggningar av stora riksvapnet i fronten och sidornas troféknippen med Gustav III:s monogram. Byråns upphovsman är sannolikt influerad av Iwerssons tidiga spektakulära gustavianska produktion. Jämte auktionens byrå föreligger ytterligare en känd byrå av samma mästare, vilken återfinns i konstnärens Anders Zorns samlingar på Zornmuseet i Mora. Vid en jämförelse på plats i Mora av de båda byårarna kan man konstatera att dessa, såväl tekniskt som hantverksmässigt, framställts av samma verkstad. Skillnaden ligger i frontens inläggningar, där Zorns byrå enbart har lilla riksvapnet, utan de krigiska attributen. I övrigt återfinns hörnstolparnas beslag av lejonmaskaroner och de ovanliga seraferna på bägge möblerna. Historien kring Zorns byrå är höljd i dunkel, den enda ledtråd som finns är en äldre påskrift i rödkrita, A.C. N:o 14, vilket sannolikt rör sig om en inventariemärkning.\nSammanfattningsvis så kan man konstatera att en, eller flera, uppdragsgivare anlitat en hantverksskicklig stockholmsmästare att framställa åtminstonde två byråar med kungliga attribut av olika slag. Att denna snickare haft kännedom om Gottlieb Iwerssons tidiga gustavianska verk är sannolikt med tanke på flera gemensamma beröringspunkter. Teorin att möbeln inte i första hand är avsedd för en kunglig mottagare utan en gunstling till Gustav III är intressant i sammanhanget och med tanke på vad som anförts är Gustaf Mauritz Armfelt en person av den dignitet som är både tänkbar och möjlig. Utan tvekan känns historiens vingslag närvarande för betraktaren av denna unika byrå.
SE
SE
SE

keywords

Möbler och konsthantverk

literature

LITTERATUR:

Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför Gottlieb Iwerssons mästarstycke, utfört 1778, med stora Riksvapnet i fronten, notera draghandtagens överensstämmelse med auktionens byrå, sidan 200f

Jouni Kuurne: Gustaf Mauritz Armfeltin perintö, Helsingfors 2008, jämför porträtt föreställande Armfelt med originalram krönt med stridsklubba och hjälm sidan 34, jämför friherrliga ätten Armfelts vapensköld sidan 204

Byrån har länge ansetts vara beställd av Gustav III eller någon i kungens närmsta krets, med sin praktfulla intarsia av lilla riksvapnet omgivet av troféknippen, fanorna med spegelmonogram GG, samt sidornas motiv av riksäpplet under kunglig krona. Självklart väcker dessa svindlande tankar frågor om vem som egentligen varit beställare och mottagare av byrån? En intressant teori i sammanhanget är att det just är en av Gustav III:s gunstlingar som låtit beställa byrån med sin spektakulära dekor. Till skillnad mot andra föremål tillverkade för Gustav III så saknar spegelmonogrammet de romerska siffrorna III samt den krönande kungliga kronan. I detta sammanhang är en annan person vid namn Gustaf intressant, nämligen friherre Gustaf Mauritz Armfelt. Då Gustav III besökte Spa i Belgien 1780 uppsöktes han av Armfelt, som från och med detta möte blev förklarad kungens gunstling. Han var en av följeslagarna i Gustav III:s italienska resa och överhopades med titlar och ärebetygelser; kavaljer hos kronprins Gustav Adolf 1781, kapten vid livgardet 1782, kammarherre och överstekammarjunkare hos Gustav III , överstelöjtnant i armén 1783, överstelöjtnant vid Nylands infanteriregemente 1786 och riddare av Serafimerorden 1789. Armfelt tillhörde en krigarsläkt som tjänat svenska kronan sedan stormaktstiden och vars farfars far, Carl Gustaf Armfelt, upphöjdes till friherrlig värdighet för sina insatser under Karl XII.

Teorin att byrån möjligen kan vara tillverkad för Gustaf Mauritz Armfelt bygger på att han ofta tilltalades Gustaf eller inom familjen Gösta, vilken skulle kunna förklara spegelmonogrammen GG som kröner frontens fanor. Namnet Mauritz sägs han själv ha lagt till som bevis för sin beundran av den store fältmarskalken Mauritz av Sachsen under ett besök vid dennes grav i Strasbourg. Vidare omges lilla riksvapnet av krigiska symboler som inte i första hand brukar associeras med den kulturintresserade Gustav III. Friherrliga ätten Armfelts vapensköld framställer kanonrör, kanonkulor, fyra fanor och en spikklubba, i byrån intarsia finner vi just kanoner, kulor, fyra fanor, samt en spik- eller stridsklubba. Därutöver finns bardisan, fascesknipe, pukor och signaltrummor, samt spontoner, alla attribut som associeras med armén. I byråns beslagsuppsättning ingår också en synnerligen ovanlig typ av beslag; serafer, som återfinns på Serafimerordens kors och kejda. Orden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse, som instiftades 1748 av Adolf Fredrik, i sammanhanget är det intressant att notera att Armfelt 1789 blev riddare av Serafimerorden.

Byråns upphovsman förblir, trots omfattande undersökningar, oidentifierad, men rör sig säkerligen i kretsen kring Georg Haupts efterföljare Gottlieb Iwersson. Flera av beslagen återkommer på Iwerssons högklassiga möbler, exempelvis draghandtagen som användes i hans mästarstycke från 1778. Denna möbel, som återfinns i Kungl. Husgerådskammarens samlingar, har även i sammanhanget intressanta inläggningar av stora riksvapnet i fronten och sidornas troféknippen med Gustav III:s monogram. Byråns upphovsman är sannolikt influerad av Iwerssons tidiga spektakulära gustavianska produktion. Jämte auktionens byrå föreligger ytterligare en känd byrå av samma mästare, vilken återfinns i konstnärens Anders Zorns samlingar på Zornmuseet i Mora. Vid en jämförelse på plats i Mora av de båda byårarna kan man konstatera att dessa, såväl tekniskt som hantverksmässigt, framställts av samma verkstad. Skillnaden ligger i frontens inläggningar, där Zorns byrå enbart har lilla riksvapnet, utan de krigiska attributen. I övrigt återfinns hörnstolparnas beslag av lejonmaskaroner och de ovanliga seraferna på bägge möblerna. Historien kring Zorns byrå är höljd i dunkel, den enda ledtråd som finns är en äldre påskrift i rödkrita, A.C. N:o 14, vilket sannolikt rör sig om en inventariemärkning.

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att en, eller flera, uppdragsgivare anlitat en hantverksskicklig stockholmsmästare att framställa åtminstonde två byråar med kungliga attribut av olika slag. Att denna snickare haft kännedom om Gottlieb Iwerssons tidiga gustavianska verk är sannolikt med tanke på flera gemensamma beröringspunkter. Teorin att möbeln inte i första hand är avsedd för en kunglig mottagare utan en gunstling till Gustav III är intressant i sammanhanget och med tanke på vad som anförts är Gustaf Mauritz Armfelt en person av den dignitet som är både tänkbar och möjlig. Utan tvekan känns historiens vingslag närvarande för betraktaren av denna unika byrå.


*Vänligen notera att att priset inte är omräknat till dagens värde, utan avser slutpriset vid tidpunkten när föremålet såldes.

*Vänligen notera att att priset inte är omräknat till dagens värde, utan avser slutpriset vid tidpunkten när föremålet såldes.

Liknande föremål


Annons
Annons