Åke Göransson (1902-1942) Sverige

Åke Göransson var en svensk konstnär och räknas till en av de främsta representanterna för Göteborgskoloristerna. Göransson växte upp med sin mor och fyra syskon under enkla förhållanden, vilket resulterade i att han tidigt fick börja arbeta för att hjälpa till med hushållskassan. Han jobbade under en kortare tid som tvålpojke på en raksalong, innan han gick vidare till att bli frisörbiträde. Göransson avancerade snabbt och blev efter tre år fullärd frisör. Vid sidan om detta utbildade han sig i konsthistoria, där han främst fokuserade på färglära och konstteori. Han tog även kurser i frihandsteckning och oljemåleri för Gotthard Sandberg. Göransson fortsatte studera vidare men nu på deltid under Tor Bjurström vid Konsthögskolan Valand. Omkring år 1927 började han alltmer visa tecken på schizofreni, vilket tvingade honom att helt avbryta sina studier 1928. Han var folkskygg, disträ och led av sömnlöshet. Från 1930 isolerade han sig helt i hemmet, en enkel etta han delade med sin mor och yngre bror, där han koncentrerade sig på sitt måleri. De målningar som han skapade under denna tid, var de som senare skulle visa sig bli höjdpunkterna i hans produktion. Motiven var framförallt interiörer, stilleben, fönsterutsikter och självporträtt. Han psykiska ohälsa tog dock överhand och 1937 lades han in på ett mentalsjukhus i Göteborg, där han blev kvar fram till sin död 1942. Innan Göranssons död ställdes flertalet av hans verk ut, vilka skapade stor uppmärksamhet och beundran hos såväl publik som kritiker. Göransson besökte själv en av utställningarna, men var i så pass dåligt skick att han inte var medveten om att det var han själv som var konstnären. Göransson anses idag vara en av Göteborgskoloristernas främsta företrädare, genom sin särskilda förmåga att genom färgen förmedla en känslomässig innerlighet. Hans tragiska livshistoria och korta levnadstid har i kombination med hans säregna måleri, skapat en myt som fascinerar och än idag väcker intresse.