Sèvresporslin
Porslinet tillverkas av Manufacture nationale de Sèvres i Frankrike. Fabrikens historia börjar på slottet Vincennes i Paris år 1740. Från början åtnjuter fabriken statusen Manufacture royale (kunglig tillverkare) och får finansiellt stöd och beskydd från kung Ludvig XV (1710-1774) och dennes mätress, Madame de Pompadour (1741-1790).
År 1745 lyckas man framställa mjukt porslin och samma år vinner fabriken ensamrätt om all tillverkning av finporslin i Frankrike. Några av fabrikens mest populära produkter är porslinsblommor monterade på metallstjälkar, vilka blir de första produkterna fabriken tillverkar i större skala. Företagets formgivare tar länge inspiration från det tyska Meissenporslinet, som under många år åtnjutit platsen som Europas med exklusiva porslinstillverkare. Efterhand börjar man utveckla sin egen stil och formspråk och Sèvres blir efterhand Europas ledande porslinsmanufaktur under 1700-talets senare del. Då fabriken blivit för liten flyttas den år 1756 till Sèvres i Hatus-de-Seine, île-de-France i norra Frankrike och tre år senare år 1759 tar kung Ludvig XV över fabriken efter att ha varit delägare sedan sex år.
Madame de Pompadour äger själv ett slott i Sèvres och det är mycket på grund av hennes inflytande över kungen, som fabriken flyttar hit. Det är också genom henne som några av de största konstnärerna knyts till fabriken, däribland målaren Francois Boucher (1703-1770) och skulptören Étienne-Maurice Falconet (1716-1791), den senare kommer att bli ansvarig skulptör vid fabriken mellan 1757 och 1766. Falconet låter också namnge ett av Sèvres nya mönster efter Madame de Pompadour; rose Pompadour som med tiden blir mycket populärt.
Framställningen av mjukt porslin har man känt till sen år 1745, men nu spenderas mycket tid åt utvecklingen av hårt, hållbart porslin. I arbetet deltar bland annat den kände kemisten Jean Hellot (1685-1766). År 1761 kan man äntligen framställa hårt porslin, men bristen på råmaterial i Frankrike gör att produktion i större skala får vänta. Så år 1769 upptäcks depåer i Saint-Yrieix i Périgod och produktionen kan starta. I och med detta talar man nu i Frankrike om två olika porslinstyper; porcelaine de France (franskt porslin) eller vieuse Sèvres (mjukt porslin).
Av alla de stilar och tekniker som Sèvres är kända för, kan nämnas fem exempel: vita figurer, antingen glaserade eller oglaserade, föreställande nymfer, herdekvinnor eller amoriner; kärl dekorerade med putti, blommor och exotiska fåglar; intrikata bottenmönster i guld som fiskfjäll; strama ramar med accenter av lockar, rullar och spaljémönster; scener från klassisk romersk och grekisk mytologi och kontemporära pastoralscener; och slutligen mönster av guld och färg liknande juveler. Vissa serviser är dekorerade med naturalistiska fåglar ur den franske biologen Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) verk Historie naturelle des oiseaux (Fåglarnas naturalhistoria) från 1785.
Fabriken lider ont under franska revolutionen (1787-1799), då Sèvres förlorar många av sina mest prominenta kunder. Med landets sviktande ekonomi förlorar man därtill mycket av sin statliga finansiering. Utnämningen av Alexandre Brongniart (1770-1847) till administratör år 1800 kommer att vända de senaste årens negativa trend till fabrikens fördel.
Brongniart är utbildad ingenjör och forskare och kommer att leda fabriken fram till sin död år 1847. Under de fem decennier som han är administratör influerar han driften av hela fabriken, från organisation till produktion. Fabrikens lager med äldre omålade produkter säljs av och ersätts av nya former, framförallt i den för tiden mycket populära nyklassicistiska stilen. Det hårda porslinet förbättras och det mjuka, för vilket fabriken varit känd sedan starten 1740, överges år 1804.
Mycket av Sèvres utbud under de inledande åren under Brongniarts styre kännetecknas av empirens formspråk med utförliga förgyllningar, rikligt utsmyckade bårder och detaljerade figurer. Även bakgrunder som imiterar marmor och annan hård sten används frekvent, vilket kan tillskrivas hans eget stora intresse för mineralogi. Fabrikens utbud exploderar, under hans tid vid Sèvres introduceras bland annat 92 nya modeller av vaser och 89 nya koppar. Man ersatte däremot sällan äldre modeller, utan kompletterade med nya. Förutom ett stort utbud av mat- och kaffeserviser tillverkades också tvättfat, kannor, vaser och toalettartiklar.
Under fabrikens tidigare år fokuserade Sèvres målare på kontemporära kompositioner men också på äldre stilar, men under Brongniarts ledning började man även utföra kopior av kända konstnärer där verk av Rafael (1483-1520) blir särskilt populära. Precis som äldre mästares konst kopieras, återskapar man även dekorationstekniker från tidigare århundraden. Den gotiska stilen uppstår tidigt under Brongniarts tid vid Sèvres och förblir populär under hela 1800-talet. Det bör däremot understrykas att stilen inte är en direkt kopia av ett medeltida formspråk utan snarare en kombination av historisk romanticism och estetik. De historiserande stilarna, eller det vi kallar ny-stilar, kommer att vara tongivande för Sèvres produktion ända fram till 1900-talets början då de gradvis ersätts i takt med framväxten av art nouveau.
Sèvres bibehåller än i dag sin plats som en av världens mest exklusiva porslinsmanufakturer och fortsätter att leverera ett stort sortiment av porslin i en mängd olika stilar.
