Det har på många sätt varit ett fantastiskt år med åtskilliga framgångsrika auktioner och spektakulära försäljningar där höstens rekordförsäljning av Leonardo da Vincis Kristus-porträtt slog alla tidigare rekord och förväntningar.
And the winner takes it all
Det anrika auktionshuset från 1766, Christie´s och Monsieur Pinault, har haft något av ett rekordår. Man har otvivelaktigt intagit positionen som världens ledande auktionshus före tvåan Sotheby´s. Inte minst tack vare försäljningen jag just nämnde.
Första, andra...4 miljarder
Förutom att man sprängt 4 miljarder kronors-vallen, har man genomfört en av historiens främsta marknadsföringskampanjer inför försäljningen av Da Vincis mästerverk. Det, trots tveksamheter om såväl äkthet och skick som den minst sagt "röriga" proveniensen. Läs mer om konstskandalen här!
Samtidigt som marknaden har blivit allt mer global och lättillgänglig så är det fortfarande relativt få köpare, av förståeliga skäl, som slåss om det allra dyraste. Dock är det tillräckligt många för att priserna har nått ytterligare nya nivåer under det gångna året, och de främsta köparna är spridda över hela världen. Från USA:s västkust till Asiens östkust, från norra Skandinavien till sydligaste Afrika.
Online främsta tillgången...
Det som branschen såg som ett av de största hoten för bara ett par år sedan - "online-revolutionen" - anses idag vara den största tillgången både för auktionshus och framför allt för kunderna. Digitaliseringen är numera vardag även för de mest traditionella handlarna och auktionisterna, även om det med jämna mellanrum görs tappra försök av enstaka aktörer att låsa in marknaden på en specifik geografisk plats vid en särskild tidpunkt.
Utan tungt PR-artilleri är det dock en tämligen lönlös affär. Syns man inte så finns man inte. Annat än för möjligen en exklusiv skara särskilt inbjudna. Vilket lär visa sig på slutpriserna.
...men kostsam inlärningsperiod
Däremot har övergången från enbart analogt beteende till att omfatta även digitalt varit en mödosam och kostsam resa för många. Dyra nya initiativ har också underskattat marknadens speciella förutsättningar där utbud, varumärke och expertis troligtvis är de tre främsta förutsättningarna för att lyckas, oavsett om man gått online eller ej.
När riskkapitalet inte förstår branschens förutsättningar
Ett exempel är tyska Auctionata som hade avsikten att utmana de allra största. Trots dryga 800 miljoner kronor i investerat riskkapital och ett sammangående med Paddle8 lyckades de inte vända kurvan uppåt innan det var för sent. Att grundaren och tidigare VD nu figurerar i en brottsutredning mot bolaget gör inte saken bättre.
Trots stora visioner var det tyvärr dömt att misslyckas, då inblandade totalt missbedömt de unika förutsättningarna för branschen som jag nämnde ovan.
Enkelt förklarat; har man inga/få föremål att sälja är det svårt att attrahera köpare, och utan köpare blir det inga attraktiva priser och då får man inte in nya föremål att sälja. Något av ett moment tjugotvå. Vilket endast kan avhjälpas genom ett starkt varumärke som lockar till sig de främsta experterna med gedigen kunskap och de främsta kunderna som sitter på de mest attraktiva föremålen och de mest välfyllda plånböckerna.
En del av vardagen
Även om de senaste åren har handlat om att anpassa sig till en digital verklighet så måste auktionshusen inse att online idag är en del av "vardagen" och måste behandlas därefter. När Christie´s och Sotheby´s i press releaser skryter med hur många nya kunder som hittar till dem, och bjuder på auktionerna, via online, är det för mig ett tecken på att man först nu inser vart kunden finns.
Det är ju en självklarhet att de nya kunderna hittar till auktionerna genom de digitala kanalerna. Hur ska de annars hitta dit?
De "nya" kunderna läser inte tryckta tidningar, eller tar tre timmars ledighet för att söka av en auktionsvisning för att hitta ett par Bersåtallrikar. Det är få förunnat.
Det är nya tider. Just get use to it...
Även den nordiska marknaden har haft svårt att snabbt ställa om. Förra året(2016) tog exemplevis Bukowskis flera tunga investeringar vilket var en av anledningarna till fjolårets rekordförlust på nästan 60 miljoner kronor. Å andra sidan lär man ha vänt trenden i år efter sparåtgärder, effektiviseringar, framgångsrika försäljningar under året och framför allt en stark digital närvaro.
Samtidigt har danska Lauritz som äger bland annat Stockholms Auktionsverk och Helsingborgs Auktionsverk haft ett turbulent år med två vd-byten sedan i somras. Lauritz aktie dök ner på "all time low" före jul, då aktien handlades runt 3,50 kronor, samtidigt som man fortsätter att förverkliga visionen om att bli "auktionsvärldens IKEA" genom nya partnerskap och uppköp av auktionshus. För Lauritz handlar det om att snabbt byta auktionssystem, effektivisera budprocessen, mobilanpassa sajten och slipa på varumärket. När man lyckas med det borde aktiekursen vända uppåt.
Tryckta kataloger tillbaka
Stabilast när det kommer till resultat på sista raden har ju annars Uppsala Auktionskammare varit under det senaste decenniet. Med stort fokus på kvalitetsauktionerna med klubbauktioner och tryckta kataloger har man satsat hårt på att ta marknadsandelar från konkurrenterna. Nu får man dock slipa på nya argument sedan Bukowskis återgått till att producera tryckta kataloger för de mer slimmade kvalitetsauktionerna.
Trots framgångsrik vår med flera stora försäljningsframgångar på kvalitetsauktionerna hos både Uppsala Auktionskammare och Stockholms Auktionsverk kunde Bukowskis när året gått summera ett år med lägst återropsfrekvens på kvalitetsauktionerna (22% i värde), dyraste konstverket på auktion(18,6 miljoner för August Strindberg), flest miljonnoteringar(13 st) och ett ökat snittpris på klubbauktionerna (289 000 kronor 2017, mot 252 000 kronor 2016) samt ökat sammanlagt klubbat pris (från 223 miljoner kronor 2016 till 251 miljoner kronor 2017).
Överlag har allt fler förstått att de traditionella auktionshusens styrka är just kvalitetsegmentet. Det är genom de (återigen -varumärke, experter, kunskap o s v) som man till väldigt stor del lyckas fylla även online-segmentet. Och framför allt är det inom kvalitetssegmentet man lättast framöver borde kunna motivera provisionerna och konkurrera med nya alterantiva aktörer.
Men vi vet alla att ingen är bättre än sin senaste auktion. Att det är hårt arbete som lönar sig. Och att det är förbjudet att tacka nej till "en hundring". Det är i de mest oväntade hemmen de mest värdefulla föremålen dyker upp. En sanning som bevisas om och om igen. Inte mist i år, där flera vindsfynd skapat rubriker.
Fler konsolideringar är att vänta
Ytterligare sammangåenden, uppköp och nedläggningar är att vänta de kommande åren. Internationellt ser vi hur ny aktörer vinner mark, exempelvis holländska Catawiki, som seglat upp som en av nätauktionernas största konkurrenter världen över. Samtidigt som allt fler aktörer överger tredje partsplattformarna som överlevt sig själva på bekostnad av deras egna kunders okunskap om den digitala utvecklingen.
Barnebys vision har hela tiden varit att demokratisera branschen utan att kapitalisera på auktionshusen eller för delen konst, design och antikhandlare. I motsats till de tredjepartsplattformar som idag finns vill Barnebys öka auktionshusens och handlarnas affärer genom att stärka aktörernas varumärke och kunderelation. Det är vi nu mycket glada och stolta över att nu kunna erbjuda branschen genom köp av två amerikanska bolag, Simple Auction Site och Collectors Weekly samtidigt som vi har utvecklat Skeleton, en white labellösning på auktionssystem.
#Youtoo
År 1921 fick den svenska kvinnan fick rösträtt. Knappt hundra år senare föds #Metoo-kampanjen i Sverige. En kampanj som inte bara skakar om, och vädrar ur unket maktmissbruk, utan förändrar samhället i grunden. Det som vissa trodde skulle avvärjas som ett trendigt fenomen i sociala medier växte likt en lavin till att omfatta i stort sett alla branscher och företag, inklusive vår. Effekterna av kampanjen är det största som hänt samhället sedan just den kvinnliga rösträtten. Jämte online.
Kampanjen kommer inte bara att resultera i hur vi ser på konsthistorien och alla extremt begåvade kvinnliga konstnärer och formgivare som "suddats ut" ur böckerna av avundsjuka män, utan även till hur vi ser på våra kollegor samt hur vi formulerar våra löner och anställningsavtal framöver. Eller hur!?
