Mellan den 14-18 juni håller Uppsala Auktionskammare internationell kvalitetsauktion där tre fantastiska kataloger presenteras: Smycken och klockor den 14 juni, Klassiskt den 15-16 juni och Asiatiskt den 17-18 juni. Bland höjdpunkterna finner du Rolex-klockor, fransk möbelkonst i världsklass samt verk av Francesco Guardi och John Bauer.
Rolex Daytona skapades 1963 och var speciellt framtagen för racerförare. Den kan bland annat mäta stopptid och genomsnittstid, och fick sitt namn efter racingmeckat Daytona i Florida. Idag är det en av urmakarens mest eftertraktade modeller, och just det här exemplaret har en stilfullt djupblå urtavla.
Napoleon III:s regim i Frankrike utgjorde en särskilt glamourös period i stilhistorien. De burgna klasserna längtade tillbaka till det franska hovets glansdagar och därmed blev så kallade nystilar populära. De här två skåpen är tillverkade i Paris i början av 1860-talet, men modellen är starkt influerad av nyklassicismens strama formspråk. Hantverket är avancerat, och de är bland annat fanerade med ebenholts och de kinesiska lackdetaljerna är smäckert infällda. Den höga kvaliteten och distinkta stilen pekar på att de kan vara tillverkade av den kände möbelsnickaren Charles-Guillaume Winckelsen.
1700-talets inredningsideal främjade lätta och luftiga proportioner. Speglar, som både reflekterar ljus och ger intryck av rymd, blev därmed oerhört betydelsefulla. Det här är ett särdeles exempel på rokokons ultimata statusobjekt. Ramens elegant sirliga utsmyckning innefattar även två drakar, ett säkert uppskattat element av exotisk surpris. Spegeln är tillverkad i Paris under 1730-talet och lär ha hängt över en öppen spis eller ett konsolbord. Dock är det inte den omsorgsfulla förgyllningen som vittnar om dess exklusivitet. Under samtiden värdesattes de dyrbara spegelglasen högre och det är därför även ramen innehåller infällt glas.
Empiren fick sitt namn efter Napoleon I:s regim i Frankrike kring sekelskiftet 1700/1800. Symboliskt ville han bryta med allt som hörde den gamla regimen till, och modellerade sin persona och sitt hov efter de romerska kejsarna. De här kandelabrarna förkroppsligar empirens klassicerande formspråk. Två nymfer dansar vackert i draperade tygstycken. De är placerade på en balustrad med reliefdekor av backanal och i händerna håller de varsin fackla och dryckeshorn. Just den här modellen beställdes av det kejserliga hovet till slottet Fontainebleau, och de är utförda av antingen Claude Galle eller Pierre-François Feuchère.
Den här vävda tapeten är troligtvis tillverkad i Flandern av Jacob van der Borcht. Ursprungligen var den del av en serie kallad L’homme qui pisse (Mannen som pissar). Avråds dock inte av det burdusa namnet – det är ett utsökt hantverk. Festliga vardagsscener av det här slaget har en lång tradition i den flamländska konsten och det här motivet antas vara hämtat från en målning av David Teniers den yngre. Andra tapeter i samma serie finns representerade i museisamlingar världen över.
Francesco Guardi var en av de mest betydelsefulla och inflytelserika konstnärerna som verkade i Venedig under 1700-talet. Till skillnad från den samtida Canaletto använde han sig av ett mer skisslikt och expressivt uttryck. Guardi är främst känd för sina stadsskildringar och bilder av samtidens sällskapsliv, och därför är auktionens tavla med historiskt motiv anmärkningsvärd. Alexander den Store har precis besegrat Dareios III Kodomannos, och beslagtagit dennes fru Stateira II. Darius mor Sisigambi vädjar i sin tur på knä åt Alexander att han ska lämna tillbaka henne. Dock misstar hon sig när hon knäböjer för mannen i hjälm, då Alexander i själva verket står bakom honom i röd dräkt. Bilden är avmålad från ett känt verk med samma motiv av Angelo Trevisani och finns i Nationalmuseums samlingar.
John Bauer har här illustrerat slutscenen i Emil Linders saga Spelmannen som fick Madonnans guldsko från 1915. Historien utspelar sig i Tyrol, där en fattig spelman förälskar sig i en bild av jungfru Maria. För att uttrycka sin kärlek spelar han för henne, varpå hon blir så tagen av musiken att hon kommer till liv och ger honom sin guldsko. Byborna anklagar honom för stöld, men för att bevisa sin oskuld spelar han en andra gång för madonnan varpå hon ger honom sin andra sko. Det är detta ögonblick av upprättelse som Bauer valt att illustrera här. Den ståtliga jungfrun låter spelmannen kyssa hennes nätta fot. Även om vi känner igen Bauers drömska formspråk och suggestiva siluetter befinner vi oss här långt ifrån de småländska skogarna. I den här bilden har han nog snarare inspirerats av det italienska landskapet, dit han reste 1908, och renässansens bildspråk. Särskilt Madonnan ter sig influerad av Fra Angelicos fresker. Tavlan har ställts ut på både Jönköpings läns museum samt Prins Eugens Waldemarsudde.
