Tisdagen den 4 oktober bjuder Bukowskis in till auktionen BLÅ – Ett livsbo. Katalogen utgörs av en högkvalitativ samling av samtida konst och design med verk av Olle Borg, Maria Miesenberger och Tom Dixon. Här är sex höjdpunkter du inte får missa!
Matematik och alkemi är båda viktiga inspirationskällor för Olle Borgs skapande. Han utgår från avancerade talserier och bygger sedan upp sina tavlor med lager av färg. Kulörerna är hämtade från Humbrols färgskala, en industrifärg med anknytning till byggmodeller och militär utrustning. Borg utbildade sig först vid Åke Pernebys målarskola och sedan vid Konstakademien i Stockholm. Han har ställt ut både i Sverige och internationellt.
Henryk Stazewskis karriär sträckte sig nästan över ett helt sekel och hans uttryckssätt kom att göra stort avtryck på den europeiska konstscenen. Under mellankrigstiden bodde han i Paris och kom där att bli god vän med Piet Mondrian, vars visioner kom att inspirera honom livet ut. På 1960-talet började Stazewski fascinera sig för färgen vitt, och han började experimentera med reliefkompositioner. Genom att arbeta tredimensionellt undersökte han den neutrala färgens uttrycksmöjligheter. Tack vare detta innovativa formspråk är han ansedd som en av de mest betydande konstnärerna för 60-tals rörelsen konstruktivismen.
Hur kan kroppen gestalta känslor och idéer? Det är frågeställningen som kommit att prägla Maria Miesenbergers konstnärskap. Hon utbildade sig först i måleri och fotografi vid Konstfack (1991-95), men kom senare att studera skulptur vid Parsons i New York (1995-96). Hennes verk finns representerade i flera viktiga samlingar världen över, bland annat på Moderna Museet samt Henry Buhl Collection i USA. Sedan hon debuterade i början 90-talet har hon haft ett femtiotal soloutställningar och senast var Miesenberger aktuell i utställningen Signature Women på Artipelag i Stockholm.
På Stockholms möbelmässa 1991 beskrevs Björn Ahlberg, alias Robin Wood, som en av de mest spännande möbelskaparna på den svenska scenen. Varken hans design eller person bad om ursäkt för sig. Det här blå skåpet kan betraktas som en uppgörelse med den tillrättalagda funktionalismen. Vågade färg- och materialval inger ett dramatiskt och frisk uttryck. Robin Wood sade sig inte heller vara intresserad av estetisk elitism, och sade att han ville arbeta för Volvo eller Ikea, båda företag med stor räckvidd.
Brittiske industridesignern Tom Dixon är självlärd och hans karriär tog fart på 1980-talet då han blev uppmärksammad för sina konventionsbrytande möbler. Efter att ha arbetat för Cappellini och Habitat startade han sin egen designstudio 2002. The Fresh Fat Chair är gjord helt i plast och utmanar föreställningar om både hantverk och god smak. Materialet är vanligtvis förknippat med massproduktion, men den här stolen är handgjord. Istället för att gjuta den smälta plasten har Dixon valt att skulptera stolen på fri hand, vilket kräver både snabbhet och precision. Dixons möbler ingår i flera museisamlingar världen över, bland annat på Victoria & Albert i London och Centre Pompidou i Paris.
Ann Wåhlströms referensregister är brett och spänner från antikens arkitektur till Tove Janssons mumintroll. Under sin långa karriär har hon utvecklat ett distinkt formspråk präglad av fantasi och färg. Hon utbildade sig till glasmästare först vid Capellagården på Öland och glasskolan i Orrefors. Sedan fortsatte hon studierna i USA vid Pilchuck School utanför Seattle och vid Rhode Island School of Design i Providence. Hon har även läst vid Konstfack i Stockholm. Mellan 1986-2005 var hon designer för Kosta Boda, men idag bedriver hon egen studio och har tillverkat glasföremål för bland annat Svenskt Tenn och Cappellini.
