Märta Blomstedt, Hans-Agne Jakobsson, Lisa Johansson-Pape och Kai Ruokonen är några stjärnor som finns representerade när Annmaris håller temauktionen Architecture & Design – From Finnish Buildings. Den 18 april erbjuds vackra, funktionella och historiska objekt. Auktionshuset har samlat drygt 250 utrop från välkända finska offentliga platser som sjukhus, kyrkor, restauranger och universitet. Många av föremålen är specialbeställningar och vissa är till och med av okända formgivare, men alla producerades av finska företag av högsta kvalitet.
I rampljuset står ingen mindre än Finlands största förespråkare för modern arkitektur och design. Under sin karriär ritade Alvar Aalto, med inspiration från det finska landskapet, en mängd funktionella möbler och byggnader. Hans design kännetecknas av organiska former och böljande linjer, något som också präglade de byggnader han ritade, som Villa Mairea, Viborgs bibliotek och hans kanske mest kända verk: Pemars sanatorium.
År 1929 bestämdes det att ett sanatorium för tuberkulossjuka skulle byggas och en tävling om vem som skulle få i uppdrag att rita byggnaden utlystes. Efter att Alvar Aalto och hans fru Aino vunnit tävlingen sattes projektet igång. Sanatoriet stod färdigt 1932 och hyllades i både Finland och internationellt för sin banbrytande moderna design. Idén bakom arkitekturen var att byggnadens utformning skulle bidra till de sjukas tillfriskningsprocess. Alvar och Aino var djupt engagerade i arbetet och ritade inte bara själva byggnaden, utan formgav samtliga möbler och bestämde sanatoriets färgschema.
För Aalto var det viktigt att formge möbler som var anpassade efter användaren. Extra stor vikt lades vid patienternas sovrum, eftersom många var sängliggandes under långa perioder. I varje rum bodde vanligen två patienter, var och en med sitt eget skåp och tvättställ. Tvättstället hade utformats på så sätt att det inte lät när patienterna tvättade sig, för att undvika att störa den andra patienten. Aalto placerade lampor i sovrummet utifrån patientens synfält och målade taket i en avslappnande mörkgrön färg för att förhindra reflexer. Varje patient hade sitt eget väggfasta skåp, upphängt en bit från golvet för att underlätta städningen.
En annan person som var delaktig i arbetet att inreda sanatoriet var den finländske formgivaren Paavo Tynell. Det var i samband med den ökade tillgängligheten av el som han började formge armaturer på 1930-talet. Tynell arbetade tillsammans med ett flertal stora formgivare och bland andra Alvar Aalto. De arbetade tillsammans i flera prestigefulla projekt, bland annat Pemars Sanatorium.
Under de första åren var det enda kända botemedlet för tuberkulos vila i en miljö med solsken och ren luft. På varje våning, i slutet av korridorerna, fanns speciella balkonger där patienter kunde rullas ut utan att lämna sina sängar. Friskare personer kunde lägga sig på soldäcket på översta våningen i byggnaden.
På 1950-talet kunde sjukdomen delvis behandlas med kirurgiska ingrepp och därför byggdes operationssalar, ritade av Aaltos arkitektstudio. Strax efter kunde sjukdomen behandlas med antibiotika och antalet patienter minskade och byggnaden förvandlades till ett allmänsjukhus i början av 1960-talet.
Även om byggnaden representerar den modernistiska perioden av Alvar Aaltos karriär, och följde många av principerna i Le Corbusiers banbrytande idéer för modernistisk arkitektur, såsom fönsterband, takterrasser och maskinestetik, var det också början till Aaltos senare rörelse mot en mer syntetisk stil. Exempelvis markeras huvudentrén med ett vagt format takvalv, olikt allt annat som ritades av den äldre generationen moderna arkitekter.
Idag ägs byggnaden av Åbo universitetscentralsjukhus, dock fungerar det inte längre som sjukhus utan som privat rehabiliteringscenter för barn. Trots att det snart gått 90 år sedan sanatoriet stod färdigt i Pemar ses Alvar och Aino Aaltos arbete som ett av deras främsta. Idag är det en plats som lockar människor från hela världen och som vill ta del av det modernistiska mästerverket.
