Jan Håfström är kanske en av våra mest framstående samtidskonstnärer. Med sina seriefigurer men även det tidigare popkonst-inspirerade måleriet har den nyrealistiske konstnären blivit en symbol för samtida romantik. Inte sällan har Håfströms verk en koppling till barndomen, ofta hans egna, där det goda ställs mot det onda. Exempel på detta är hans bilder av Fantomen och Mr Walker som ifrågasätter den idealiserade mansrollen och kommenterar frågor om ensamhet, hjältemod och avståndstagande.
Utställningen Den vita bussen är ytterligare ett exempel på Håfströms briljanta förmåga att länka samman minnen från barndomen med en politisk kontext. Utställningen tar sin utgångspunkt i teckningar som Håfström ritade som barn under 1940-talet där influenserna från det pågående kriget i Europa är synliga.
Räddningsaktionen med de vita bussarna initierats av den svenska regeringen och utfördes av Röda korset under ledning av Folke Bernadotte under mars och maj 1945. Över 15 000 fångar från koncentrationsläger i Tyskland räddades och fick åka med de vita bussarna till Sverige.