Ni som återkommande läser Barnebys bloggar vet sedan länge att vi vurmar för Swedish Grace och Art Deco. Stilarna som kom att bilda något av en guldålder inom svenska möbler och konsthantverk under 1920-talet har sedan länge varit minst sagt hårdvaluta för internationella inredare.
Nu kan vi konstatera att 2019 års stora trend, även i Sverige, är periodens stringenta elegans men med en mjukare framtoning - Swedish Grace.
Stilen och perioden är den riktiga guldåldern i svensk möbelformgivning, när Sverige var som allra bäst. Praktmöblerna av de ledande formgivarna såsom Axel Einar Hjorth, Carl Hörvik och Uno Åhrén kostar idag miljoner på den internationella marknaden och kan jämföras både i kvalitet och pris med vår kanske främsta snickarmästare från 1700-talet.
År 1925 ställde Sverige ut på världsutställningen i Paris och det utgjorde ett genombrott som designnation för möbler och arkitektur. Den svenska paviljongen vann 36 olika priser(!).
Ett av de främsta exemplen på svensk Art Déco är M/S Kungsholm. Passagerarfartyget tillhörde Svenska Amerika Linien och byggdes 1927-28 av skeppsvarvet Blohm + Voss i Hamburg.
Arbetet med inredning och konstnärlig utsmyckning leddes av Carl Bergsten. Vilket resulterade i konst, möbler och föremål från Carl Malmsten, Simon Gate, Edward Hald, Wilhelm Kåge, Isaac Grünewald, Elsa Gullberg, Märta Måås-Fjetterström för att nämna några av våra största formgivare från tiden.
Swedish Grace kan närmast beskrivas som en försvenskad variant av den internationella stilen Art Déco, som är uppkallad efter det franska uttrycket Art Décoratif.
Efter att tung jugend med möbler i inhemska material, och i viss mån Sydeuropas böljande och överdådiga Art Nouveau, dominerat de moderna svenska hemmen kom den stilrena och exklusiva nyklassicismen under 1920-talets att dominera allt mer.
Förutom det typiska stilistiska, eleganta uttrycket kännetecknas Swedish Grace och Art Deco av hög kvalitet och exklusiva material. Medan stilen i USA blev sparsmakad och stringent valde svenskarna en något mjukare ton i sitt formspråk.
I Sverige arbetade Svenska Slöjdföreningen aktivt för att knyta konstnärer till industrin för att öka kvaliteten och intresset för föremål i material som exemplevis gjutjärn.
Det stora genombrottet för den svenska stilriktningen skedde som tidigare nämnts på Parisutställningen 1925, då den svenska paviljongen rönte stor uppmärksamhet och prisades för sin innovativa design och smäckra formspråk av arkitekten Carl Bergsten samt formgivare och konstnärer som Uno Åhrén, Anna Petrus, Carl Hörvik och Carl Milles.
Internationell media uppmärksammade Sverige som designnation och på en omskriven utställning på Metropolitan Museum of Art i New York 1927 var succén ett globalt faktum.
Den svenska eleganta stilen hade återigen övertygat den kräsna publiken, och stilen döptes till Swedish Grace efter att den engelske journalisten Philip Morton Shand hyllade svenskarna i en artikel i The Architectural Review, där samme man istället kritiserade sina landsmän.
Philip Morton menade att svenskarna förmått sig att kombinera det bästa från neoklassicismen med Art Déco men med en svensk tvist, och såg framför allt konstglaset som unikt och graciöst. Därav Swedish Grace.
- Vi är glada över att ha kunnat presentera flera toppnummer som visades på Parisutställningen 1925 så som Simon Gates praktskål ”Bacchuståget” samt de fyra reliefer som formgavs till ett av de tre bord som ställdes ut på designutställningen på Metropolitan Museum of Art, 1927, säger Eva Seeman, ansvarig specialist design & modernt konsthantverk.
Nationalmuseum shoppar loss
För några år sedan rönte en taburett av Ture Ryberg stor uppmärksamhet när den såldes på Bukowskis för 215 000 kronor. Det visade sig att Nationalmuseum gick segrande ur striden om Ture Rybergs taburett från 1923 tack vare Axel Hirsch stiftelse. Här kan du läsa mer om taburetten!
I Nationalmuseums samlingar ingår redan byrån som stod mellan taburetterna på Göteborgsutställningen 1923 där de visades för första gången. Byrån kom till museet genom en donation redan 1928, när möblerna var senaste trend.
Lucka i samlingarna
Det har tidigare funnits en lucka i samlingarna över det svenska konsthantverket från 1920-30-talet, men de senaste åren har Nationalmuseum fokuserat på att bredda samlingarna genom förvärv och donationer av mästerverk av sin tid.
Ett annat föremål som Barnebys tidigare har uppmärksammat och som jag hittade hos en designhandlare i Paris för ett par år sedan står numera även det i Nationalmuseums samlingar tack vare en generös gåva av Nationalmuseums vänförening. Här kan du läsa mer om skåpet!
Ett annat inköp som pryder Nationalmuseums lokaler efter återinvigningen är Carl Hörviks praktskåp med stolar. Skåpet som visades internationellt visades även på Antikmässan för några år sedan. När "Hörviksskåpet" första gången visades vann det Grand Prix vid världsutställningen i Paris 1925. Skåpet som är formgivet av Carl Hörvik tillhör en av de viktigaste möblerna som gjorts i Sverige på 1900-talet.
Här kan du läsa fler inlägg om föremål från perioden som klubbats på auktion de senaste åren!
