Majolica är ett slags äldre italienskt glaserat lergods som var mycket populärt i Italien på 1400-talet fram till 1600-talet. Ursprungligen kommer de från 1200-talets Mallorca, därav namnet "Majolica" men de spanska kärlen uppskattades högt i Italien och inspirerade till att den italienska produktionen själv kom igång runt 1300-talet. Viktiga produktionsområden för majolikakärlen var Faenza, en gammal stad i den italienska provinsen Ravenna samt Castel Durante och Urbino i regionen Marche.
I Faenza utvecklades stilen till att visa en spröd växtornamentik som avslutades med delfiner, kransar och vaser där bakgrunden oftast var målad med en ljusblå tennglasyr och där själva motivet målades i mörkblått. I Urbino och Castel Durante kom istället figurmåleriet att stå i centrum, ofta med historiska och mytologiska motiv som gärna fick täcka hela ytan.
En viktig brytpunkt för majolikaproduktionen var upptäckten av en ny porslinteknik i tyska staden Dresden i början av 1700-talet. Majolikakärlen producerades vid denna tidpunkt i Abruzzerna och Neapel och dekoren svarade väl mot den tidens privilegierade smak. I slutet av 1800-talet upplevde majolikaproduktionen ett nytt uppsving runt om i Europa. Definitionen av "majolika" användes nu på all typ av färgglaserad keramik.
Se hela katalogen hos Cambi Casa d'Aste här!
