Marie-Louise Ekman, Yrjö Edelmann, Einar Jolin, Makode Linde, Oscar Reutersvärd och Corneille har alla en sak gemensamt och det är att de har arbetat med grafik. När Metropol Auktioner håller Tema Grafik den 22 mars kommer litografier, serigrafier, etsningar och affischer att erbjudas. Upptäck några av höjdpunkterna nedan och lär dig mer om de olika teknikerna.
Litografi
Litografi är en tryckmetod som uppfanns 1798 av den tyske dramatikern och uppfinnaren Alois Senefelder. Metoden bygger på att fett och vatten stöter bort varandra. Men hur ser processen ut? Motivet ritas på en stenplatta med oljekritor eller annan fet färg. Sedan stryks stabiliseringsmedlet gummi arabicum på plattan, som tränger in i materialet, utom de partier som är täckta med färg. Den överflödiga färgen tvättas sedan bort med terpentin. När stenen fuktas med vatten tar endast de partier av stenen som inte varit belagd med färg emot vatten. Slutligen pressas ett papper mot stenen i en litografipress. På grund av stenplattans bräcklighet, tyngd och höga pris försökte man hitta alternativa lösningar. År 1817 började Senefelder experimentera med zinksskivor och fem år senare hade han fått fram en zinkplåt lämplig för kritarbeten, senare började man också använda aluminiumplåtar.
Några decennier senare, 1837, uppfanns färglitografi, vilket gjorde att man kunde trycka litografierna i olika färger. Vid färglitografi görs en sten eller plåt för varje färg, som trycks separat på pappret. Ett tryck med tre färger kan därför behöva tryckas lika många gånger som antalet färger.
Efter ett besök i Piet Mondrians ateljé inspirerades den amerikanske skulptören och bildkonstnären Alexander Calder till att skapa abstrakt konst. Han blev känd för sina skulpturer, även kallade mobiler, där han utforskade rörelseenergier. Men som många andra konstnärer arbetade Calder med flera olika konstmedier. I slutet av sin karriär skapade han grafiska verk och med primärfärger, geometriska linjer och spiraler samt tillplattade biomorfa former påminner Calders bilder ofta om hans skulpturer. Alexander Calder kom att använda sina grafiska tryck i samband med politisk aktivism: år 1967 och 1969 skapade han affischer som protesterade mot Vietnamkriget.
En av 1900-talets mest populära konstnärer och uppmärksammade surrealister, Salvador Dalí, finns också representerad i katalogen. Den spanske konstnärens tidiga arbeten visar influenser från kubism, metafysiskt måleri, den nya sakligheten och klassiska mästare. Vid sin första separatutställning 1925 i Barcelona erkändes Dalís talang och det stora internationella kändisskapet kom efter en utställning i Pittsburgh 1928. Året därpå upptogs Dalí av surrealisterna i Paris och blev avgörande för gruppens utveckling. Vid den tiden inspirerades han av Freuds psykoanalys där undermedvetna drömska fantasier, och symboliken i målningarna, blev viktiga i hans arbeten. Dalís udda person, spektakulära målningar och mångsidiga karriär har gjort honom till en av 1900-talets mest spännande kreatörer.
Den svenske bildkonstnären Philip von Schantz var både chef för Moderna Museet och lärare vid Konstakademien i Stockholm. I sitt skapande är han kanske mest känd för sina målningar med motiv av bär, vaser och grönsaker. Här visas en färglitografi från 1984, där von Schantz skildrat en stor hög med vita vinbär.
Birgit Broms arbeten präglas av rytm och rörelse, ofta med skridskoåkare, stadsbilder, husfasader och skärgårdsbåtar som motiv. Broms förenklar och abstraherar och låter ljuset lyfta fram motiven. Hennes motiviska repertoar är begränsad men hennes kompositioner är oändligt varierande och nyanserade.
Serigrafi
Silkscreentryck eller seriegrafi är en tryckteknik som uppfanns i Kina för cirka 2 000 år sedan och som bygger på att färg pressas genom en tunn silkes- eller polyesterväv som är fastspänd i en ram. Schabloner täcker de partier av väven som inte ska släppa igenom färg till pappret under ramen. Schablonerna kan bestå av papper eller plast, eller av fernissa som penslats direkt på väven som sedan fått torka. Idag använder många konstnärer serigrafi för stora format, ofta i kombination med fotografiskt material.
Vid silkscreentryck kan man bara trycka en färg åt gången, men genom att trycka nya lager färg på samma papper kan den slutliga bilden ha oändligt många färger, som antingen skapats med hjälp av rester eller med heltäckande färger.
Den svenske målaren, formgivaren, fotografen och författaren Carl Johan De Geer finns representerad med färgserigrafin Råttas barndom från 1968. De Geer är en av de främsta representanterna för 60-talets gränsöverskridande konstnärer. Utöver målningar och serigrafier har De Geer skrivit romaner samt arbetat med textila mönster och filmer.
Affisch
Det grafiska arbete som kanske bäst speglar sin samtid är affischen. Affischens funktion är att informera och den fungerar som en formgivande indikator på stämningar och trender. Det är ett reklam- och informationsmeddelande med en visuell utformning av text och bild. Budskapet, vare sig det är ren information eller av mer övertygande reklamkaraktär, är en färskvara och starkt bunden till sin tid. Men med tiden kan samma affisch få en annan användning och dess funktion blir stämningsskapande och dekorativ. Ända sedan Henri de Toulouse-Lautrec började skapa sina berömda affischer har många konstnärer, bland andra Pablo Picasso, Marc Chagall och Henri Matisse, formgivit affischer. Vissa har till och med gjort affischkonsten till sin specialitet.
Den amerikanske popkonstnären Robert Indiana skapade ofta stora och enkla bilder bestående av siffror och korta ord. Hans mest ikoniska arbete är verket LOVE som skapades 1961, men som uppmärksammades fyra år senare när den trycktes på kort som såldes på MoMA i New York.
Ytterligare en popkonstnär finns representerad i katalogen. Roy Lichtenstein var tillsammans med Andy Warhol en av de främsta representanterna för popkonströrelsen som uppstod under 1950-talet. Till en början målade Lichtenstein abstrakt expressionistiskt men började sedan utmana konstetablissemanget genom att använda populärkulturella företeelser såsom Musse Pigg och Kalle Anka i sina motiv. Liksom Warhol, Tom Wesselmann och James Rosenquist är hans motiv ofta banala föremål från det moderna, kommersiella, industriella Amerika och från massmedia med uppförstorade serierutor, pratbubblor och häftiga utrop. Hos Metropol Auktioner hittar du nu en affisch skapad av Lichtenstein med texten “Lincoln/Center/September 12-22 1966/4th New York Film Festival/Philharmonic Hall” samt “Roy Lichenstein/commissioned by Lincoln Center for the Performing Arts/for the List Art Poster Program of the American Federation of Arts 1966." i bildens nedre vänstra hörn.
