Året är 1886 när Anders Zorn köper sig en bit mark intill kyrkan i Mora. Platsen har en vacker utsikt över Hemulån och bergen i nordväst och Zorn flyttar dit en timmerstuga hans morfar en gång byggt. Vid den här tidpunkten utgörs Mora av byarna i trakten och vid Mora strand, där Zorn valt att köpa mark finns inte mycket mer än kyrka, tingshus och gästgiveri.
Men snart börjar planerna på vad som skall komma att bli Zorngården. Åren 1888-1889 byggs gården ut så att Anders mor, mormor och halvsystrar kan bo på nedervåningen medan han själv och hustrun Emma kan bo på övervåningen när de är på besök. Makarna, som rest runt i världen och bott i Paris från år 1888 flyttar år 1896 till Mora och i samband med det görs en andra, mer omfattande ombyggnation av gården.
Läs mer om den svenska mästaren Anders Zorn här!
Det var Anders Zorn själv som gjorde skisserna till byggnaden men det finns inga detaljerade ritningar kvar som vittnar om konstnärens tillvägagångssätt och starka vilja. Idéerna fanns i hans huvud och han instruerade hantverkarna själv. Efter en tredje ombyggnad 1908-1910 stod den ståtliga Zorngården färdig. Det hade nu blivit ett stort hus, delvis klätt i träpanel och med nya timmerkonstruktioner både i öster och väster. En tredje våning låg inhyst under ett brant tak på den västra sidan.
Detaljerna var många och viktiga. Från egendesignade beslag och handtag på alla dörrar till en monumental Gustav Vasa-staty och trärelifen med Sankt Göran och Draken över trädgårdsentrén.
Inspiration till byggnaden hämtades från Dalarnas timmerbyggnadskonst men det är tydligt att idéer hämtats från andra platsen än hemtrakten när man ser det stora gulmålade huset bland de röda husen runt om Siljansbygden. Art and Crafts-rörelsen i England är ett tydligt exempel. Det finns flera likheter med konströrelsens arkitektioniska ideal med stora verandor, rum som lagts till i fri planlösning, branta tak och spetsiga fönstervalv. Likt den brittiska rörelsen såg Zorn industrialismens massproduktion som ett hot mot hanteverkstraditionen.
I det nedre galleriet, som utgörs av en lång korridor varifrån man når rummen på första våningen hänger holländska 1600-talsmålningar över bröstpanelen som är gjord av de gamla dörrarna till Mora kyrkas sittbänkar, även de daterade till 1600-talet. Medeltida glasmålningar från 1200- och 1500-talen sitter innanför fönstren, en idé som även den kan ha hämtats från Arts and Crafts-rörelsen.
På den nedre våningen når man från galleriet köket, serveringsrummet, matsalen och två gästrum. Emma Zorn, som kom från en högborgerlig stockholmsfamilj såg till att bekvämligheterna fanns på plats och att hushållet var representativt nog för alla gäster som besökte Mora. Här fick moderniteter, som till exempel en rostfri diskbänk, ta plats i den annars traditionsenliga inredningen.
Trots Zorns kritiska inställning till mekaniseringen är huset fullt av nymodigheter. I köket finns förutom diskbänken en varmvattenberedare som förser huset med ångburen centralvärme, kylskåp och dammsugare, som vid tiden var ovanliga inslag i svenska hushåll.
I matsalen samlade värdparet sina gäster, allt från konstnärer till entreprenörer och kungligheter, för middagar. Här är Zorns kreativitet tydlig i inredningen i allmogestil. Färger, som annars syns i textilier, har använts i hela inredningen och möblerna är egendesignade med inspiration från hemtraktens hantverkstraditioner.
Det mörka gästrummet har inretts med möbler från Emmas föräldrahem i svensk empirestil, vilka kombinerats med konst av Per Hillerström och Egron Lundgren. Golvet pryds av en matta från Wålstedts textilfabrik och gästrummet sägs ha bebotts av Carl Larsson när denne var på besök i Mora.
I det vita gästrummet med vitmålade 1700-talsmöbler och lintextilier hänger tre målningar av Prins Eugen som han målat vid ett besök år 1902. Och det är just från Prins Eugens Waldemarsudde som man kan ana att inspirationen till inredningen hämtats. Men man kan också se likheter med makarna Larssons hem i Sundborn i de ljusa färgerna, vilka utgör en kontrast mot Zorngårdens annars mörka och mer eklektiska inredningar.
I rummet med gula satängväggar och 1800-talsmöbler i valnöt och mahogny utmärker sig den ståtliga empiresängen, gjord av möbelsnickaren Johan Jung. Rummet var Emmas sovrum och på väggarna hänger målningar av hennes make från deras tidiga år tillsammans, bland annat det porträtt som var anledningen till att makarna träffades.
Med Emma Zorns stora intresse för litteratur var ett eget bibliotek en självklarhet. I biblioteket, som bär samma stil som sovrummet, står historiska böcker som Olaus Magnus De nordiska folkens historia jämte samtida verk om kvinnlig rösträtt signerade Anna Söderblom. Flera författare besökte Zorngården genom åren och Emma engagerade sig djupt i uppförandet av Moras första folkbibliotek. Dörrspeglarna bär målningar av gårdens djur och är målade av väninnan Harriet Sundström.
I det gröna rummet i gustaviansk stil med 1700-talsmöbler från Emmas föräldrahem hänger porträtt målade av Alexander Roslin och Gustav Lundberg. Rummet var från början inrett i dalastil, men efter ombyggnaden år 1896-98 fick rummet sin nya karaktär och är ett exempel på hur Emma Zorn såg till att även hennes livsstil och rötter från Stockholm skulle återspeglas i hemmets inredning.
Med den eklektiska stil som utgör Zorngårdens inredning är det stora rummet på andra våningen praktexemplaret. Med arkitektoniska ideal hämtade ur Arts and Crafts-rörelsen, liksom inspiration från fornnordiska timmerbyggnader inhyser rummet inredning och föremål från en rad olika kulturer och eror - något som återspeglar de båda makarnas stora kulturintresse.
På den tredje våningen i huset finns tre rum, varav ett är Bergsmansrummet. 1700-talstapeterna ska ha köpts på en auktion på en bergsmansgård i Falun och har gett upphov till rummets namn.
Konstnärshemmet på Zorngården återspeglar inte bara Anders Zorns konstnärskap och intresse för konst och historia. Här har inspirationen från bygden tillsammans med allmogen utmanats av Emma Zorns borgerliga stil från Stockholms finrum och bildar ett eklektiskt, lekfullt och minst sagt monumentalt hem.
Bilderna, tagna av Åke E:son Lindman, samt information är hämtade ur boken Zorngården (2017). Text och bilder är publicerade i samarbete med Zorngården. För mer information besök Zorn.se.
