Francisco Bores (Madrid 1898 - Paris 1972), "Mujeres delante dei tocador", 1933.
Francisco Bores var en av de spanska konstnärer som anslöt sig till den bohemiska rörelsen med konstnärer som Picasso, Pedro Flores och Antoni Clave i Paris när han kom dit i mitten av 1920-talet. Målningen “Mujeres delante del tocador” har bland annat visats på Vavin-Raspail Galerie i Paris och på Christie's i London, och har sedan ett antal år tillbaka befunnit sig i en privat samling.
Eduardo Arroyo, (Madrid 1937 - ), "La nuit Espagnole", 1983.
Eduardo Arroyos färgstarka verk präglas ofta av ironi och ligger i gränslandet mellan narrativ och popkonst. Karakteristiskt för hans verk är avsaknaden av ett rumsligt djup och det flackande perspektivet. Arroyo slog igenom 1964 med sin första stora utställning och har under 1900-talet nått stora framgångar. Flera av hans målningar hänger på Museo de Arte Contemporáneo i Madrid.
David Roberts (Edinburg 1796 - London 1864), "Port till gotisk katedral", 1856.
David Roberts var en romantisk konstnär av skotskt ursprung vars målningar ofta föreställde det han sett under sina resor i Egypten och Västasien. Verken gjorde honom till en berömd orientmålare och han valdes in i Royal Academy of Arts 1841.
Julio Romero de Torres (Córdoba 1874-1930), "Retrato de joven dama".
Julio Romero de Torres ägnade en stor del av sitt konstnärsskap åt kvinnoporträtt och kvinnor i allmänhet. Skådespelaren Marichu Begoña, sångerskan Conchita Triana och Elena Pardo (en av hans favoritmodeller) var åtskilliga gånger motiv i hans målningar. Han var ofta anlitad av den spanska societeten och kretsarna kring grevinnan av Colomera.
Willem Claesz Heda (Haarlem 1594-1670), "Stilleben med remmare".
Willem Claesz Heda specialiserade sig på stillebenmålning, vilket han utförde med stor skicklighet. Han utvecklade en teknik där han med exceptionell precision och kraftiga penseldrag åstadkom vackra avbildningar av främst måltider, och anses vara en av de mest framstående konstnärerna från Haarlem. I "Stilleben med remmare" (fritt översatt) förstärks den gråaktiga färgskalan av ett ljus som faller över bordet. På kniven står hans anagram.
Jan Davidszoon de Heem (Utrecht 1606-1684 Antwerpen), "Stilleben med frukt".
Jan Davidszoon de Heem anses vara en av de största holländska mästarna när det gäller stilleben. Han kombinerade en ljus och harmonisk färgpalett med en mörk bakgrund och använde en teknik där han lät vissa blommor täcka andra, istället för att framhäva dem allihop. Stilen som Davidszoon de Heem utvecklade hade stor inverkan på den nederländska konsten och förändrades först i början av 1700-talet. "Stilleben med frukt" är typisk för hans stil och teknik, med de halvskalade frukterna och kraftfulla färgerna som ger målningen en dynamik och ett djup.
Óscar Domínguez (San Cristóbal de La Laguna 1906 - 1957 Paris), "Mujeres en el balcón".
När Óscar Domínguez begav sig till Paris som 21-åring träffade han Salvador Dalí som han blev starkt inspirerad av. Sina första målningar framställde han under 1930-talet, vid en period då han var i det närmaste besatt av kvinnokroppar och djurblod. 1932 höll han sin första utställning på Teneriffa där han genom åren fortsatte att ställa ut, men var fram till sin död bosatt i Montparnasse i Paris. Han begick självmord på nyårsafton 1957.
Emili Grau Sala (Barcelona 1911-1975), "Deauville", 1959.
Emili Grau Sala var en katalansk målare vars karriär liksom många andra konstnärers tog fart i Paris under första halvan av 1900-talet. Han inspirerades av kubism, surrealism, impressionism och fauvism och skapade med en blandning av de fyra inriktningarna en egen stil. Den lekfulla och varierande färgpaletten ger hans avbildade kvinnor, landskap och interiörer en nostalgisk och levande känsla.
Du hittar fler konstverk, möbler och andra föremål hos Ansorena mellan den 3 och 5 november. Se hela katalogen här.
