Den 26 juli håller Pax Romana en spektakulär sommarauktion med antika skatter från hela världen. I katalogen hittar du egyptiska antikviteter, antika vapen såsom hjälmar och svärd, antika smycken som har undersökts av en oberoende gemmolog och TL-testad kinesisk terrakotta. Här är sex höjdpunkter du inte får missa!
Det imponerande järnsvärdet är från omkring 1200-1300-talet. Under högmedeltiden utvecklade smederna nya typer av blad för att kunna bekämpa användningen av pansaret. De första svärden med sina lätta, platta blad hade visat sig vara ganska ineffektiva och krigare och smeder insåg därför behovet av mer spetsiga blad.
Det sällsynta hellenistiska hängsmycket från 300-100-talet f.Kr. skapades i form av en amphoriskos. Amphoriskoi (från grekiskan “små amforor”) var små krukor med två handtag som användes för parfym eller olja under grekisk och romersk tid.
Hängsmycket är tillverkat av mörkt glas och är dekorerat med ett mönster av mörk guldfärg. Den övre och nedre delen av smycket bildar ett kärl i guld. Den övre delen har två handtag och den nedre delen har en ögla istället för en fot. En röntgenfluorescensanalys bekräftade att metallen är antik, utan några moderna tillägg.
Manshuvudet i keramik kommer från den grekisk-romerska perioden i Egypten (323 f.Kr.-395 e.Kr.). Mannen har vågigt hår och skägg och är otroligt verklighetstrogen. Medan allt hår har målats svart har huden en rödaktig ton. De livliga ögonen är i svartvitt glas och blå konturer. Delikata streck som föreställer ögonfransar visar att arbetet är mer inspirerat av hellenistisk konst än egyptisk.
Den bakre delen var inte gjord för att se ut som baksidan av ett huvud, vilket man skulle kunna förvänta sig av en fristående staty. Den var istället fäst på baksidan till något annat keramiskt föremål. Rester av dekor, linjer och geometriska mönster, är fortfarande synliga. Det är möjligt att detta var en del av ett cypriotiskt kärl, där det finns ett modellerat ansikte på baksidan av behållaren. Cypern var länge en del av det ptolemeiska riket och låg geografiskt sett mycket nära Alexandria, så flera sådana kärl har hittats i Egypten. Huruvida detta innebär att de importerades från Cypern eller om deras stil kopierades av hantverkare i det grekisk-romerska Egypten är fortfarande oklart.
Detta sällsynta romerska guldarmband från omkring 100-200-talet är gjort av tjock tvinnad guldtråd. Smycken var viktiga för de romerska kvinnorna, eftersom de var deras egen egendom och inte mannens. Det var därför möjligt för kvinnor att själva köpa eller sälja smycken eller att låta smälta ner äldre smycken för att göra nya i modernare stil.
Kvinnors smycken fungerade också som en symbol för deras rikedomar, vilket illustreras av den romerska “Lex Oppia” som infördes 215 f.Kr. under det andra puniska kriget. Denna krigslagstiftning begränsade mängden smycken som en kvinna fick äga, medan resten skulle bidra till statskassan för att skydda staten. Efter kriget ledde romerska matroner offentliga protester som ledde till att Lex Oppia upphävdes 195 f.Kr. och överdådiga smycken var återigen på modet.
Skalet på den här chalkidiska hjälmen från 500-400-talet f.Kr. gjordes i ett enda stycke och har högt böjda ögonbryn med näs- och nackskydd.
Chalkidiska hjälmar har fått sitt namn efter liknande hjälmar som avbildats på keramikvaser från staden Chalkis. Denna typ av antik grekisk hjälm var en lättare och mindre begränsande form av den korintiska hjälmen. Kindstyckena var anatomiskt formade för att sitta tätt intill ansiktet och hade stora cirkulära öppningar för ögonen som gav ett bredare synfält än de korintiska hjälmarna.
Slutligen har vi detta apuliska klockkrater från 400-talet f.Kr., som har en piedestalfot, två handtag och en bred öppning. På ena sidan av kärlet syns en ung man klädd endast i en lagerkrans med ett musikinstrument. På grund av avsaknaden av attribut kan figuren inte identifieras som Dionysos, utan som en av hans anhängare som hade skapat en thiasos till hans ära. Detta antagande stärks av avbildningen av en halvnaken kvinna på andra sidan kärlet, med en flaska vin och en tamburin i händerna.
Figurerna flankeras av palmetter under båda handtagen. Att vissa detaljer, till exempel kvinnans smycken, har förstärkts med vit färg tyder på att kärlet kommer från Magna Graecia (de grekiska kolonierna i södra Italien). Kärl med denna utformning dök upp för första gången i början av 500-talet och är uteslutande målade med röda figurer. Klocckratrar har fått sitt namn på grund av sin form, som möjligen går tillbaka till föregångare av trä, och har små horisontella uppåtvända handtag halvvägs upp på kroppen, som i detta fall. Krater användes för att späda ut vin med vatten och stod vanligtvis på ett stativ i matsalen där vinet blandades under en bankett (symposion).
Pax Romanas auktion Antiquities and Ancient Art äger rum den 26 juli och erbjuder 418 spännande utrop.
