Paris, juni 1914: Amedeo Modigliani, 32 år gammal, har bott i Paris i nästan åtta år utan att ha lyckats bli känd som konstnär. Hans stil är för okonventionell, hans hälsa sviktar och hans livsstil är extravagant. Även om han kommer från en familj som hjälper honom ekonomiskt så fortsätter hans situation att försämras.
Han var ful, grym och girig …
Det är därför inte förvånande att den brittiska poeten, journalisten och konstkritikern Beatrice Hastings, som skickades till Paris för att arbeta med en kolumn som skulle publiceras i tidningen The New Age, var tveksam till konstnären efter deras första möte sommaren 1914 på Café de la Rotonde. Hon skrev att Modigliani var “en komplex karaktär. En gris och en pärla. Möttes 1914 på ett ‘cremerie’. Jag satt mitt emot honom. Haschish och brandy. Inte alls imponerad. Visste inte vem han var. Han var ful, grym och girig,” säger hon, innan hon fortsätter, “Träffades igen på Café Rotonde. Han var rakad och charmig. Lyfte på sin hatt med en vacker gest, rodnade och bad mig komma förbi hans ateljé för att se hans arbeten.”
Modigliani verkade falla för den fem år äldre Beatrice Hastings redan efter den första träffen. Till och med Hastings kunde förbise Modiglianis brister. Han började fascinera henne – både som konstnär och som person. Det dröjde inte lång tid innan en tumultartad kärleksaffär inleddes mellan den passionerade konstnären och konstkritikern.
Läs: På och utanför duken: konstens mest kända muser
Beatrice Hastings var en pseudonym för Emily Alice Haigh som föddes i London 1879. Hon växte upp med sin far som var markägare i Sydafrika och studerade sedan vid The Queen’s College i Oxford. Det var när hon publicerade sina första noveller i England som hon började använda sig av namnet Beatrice Hastings, efternamnet tog hon från sin före detta make, som sägs ha varit en boxare i Kapstaden. Hastings började skriva för The New Age 1906. Året efter inledde hon en kärleksaffär med Alfred Richard Orage som arbetade som redaktör på The New Age.
Läs: Klänning designad av Gustav Klimts musa till auktion
Orage skickade Hastings till Paris för att skriva om skandalerna på den parisiska konstscenen, något hon fick tillgång till genom Modigliani, samtidigt som hon blev en betydelsefull musa för konstnären. Hastings inspirerade honom till att återigen ta fram penseln och måla, något han hade övergivit när han vände sig till skulptur. Det var då han började utveckla sin karaktäristiska stil som skulle göra honom till en legendar. Han porträtterade Beatrice över tio gånger. Porträtten visar en självsäker kvinna, men också en som skildrats med stor vördnad av sin älskare.
Men förhållandet mellan Hastings och Modigliani var stormigt och förvärrades av konstnärens opium- och alkoholkonsumtion. Konflikter uppstod ofta mellan de två och förhållandet slutade sommaren 1916, efter två års tid tillsammans. Båda hittade nya partners: Modigliani träffade Simone Thiroux, en kanadensisk konststudent och vän till Beatrice, och Hastings träffade skulptören Alfredo Pina.
Slutligen fann Modigliani sin sista stora (och tragiska) kärlek i Jeanne Hébuterne. År 1917 blev de tillsammans, dock dog Modigliani strax därefter den 24 januari 1920, endast 35 år gammal. Han led av tuberkulös hjärnhinneinflammation, som förvärrades av hans missbruk. Två dagar senare tog den 21 år gamla Hébuterne sitt, och sitt ofödda barns, liv när hon hoppade från femte våningen.
Hastings lämnade Paris 1931 och reste tillbaka till England. Ensam och fattig begick hon självmord i sin lägenhet den 30 oktober 1943, utan att ha fått något kritiskt erkännande som författare.
Flera av Modiglianis porträtt av Hastings har sålts för multum på auktion: Beatrice Hastings devant une porte (1915) såldes för 4,2 miljoner dollar hos Christie’s 2002, Beatrice Hastings assise (1915) för 4,8 miljoner dollar hos Christie’s 2019 och Beatrice Hastings (1916) för 16 miljoner dollar hos Christie’s 2015.
