Varför har skandinavisk design från 1950-60-talet blivit så otroligt populärt världen över?
Jag tror att det beror på flera anledningar. Dels för att det är mix av funktionella objekt, gediget hantverk och stor humanism. Det var en tid som tillät moderna idéer.
Hur kom du in på området design?
Sedan slutet av 1990-talet har jag sålt design. Jag hade en egen butik innan jag började arbeta för Bruun Rasmussen för tio år sedan. Det har varit en minst sagt spännande utveckling av marknaden för skandinavisk design.
Många av de danska formgivarna var även utbildade arkitekter. Hur viktigt är det för att tillverka bra design?
Det var väldigt viktigt i den renässans inom dansk möbelkunst som ägde rum under 1930-talet. Danmark var fattigt efter krig och arkitekter blev formgivare för att klara sig, och ha mat på bordet.
Hur mycket betyder producenten för den färdiga produkten?
Mycket. Det skulle knappast ha funnits en Poul Kjærholm om det inte var för E. Kold Christensen.
Jag gissar att design är en av Bruun Rasmussens viktigaste kategorier. Hur mycket skandinavisk design omsätter ni i reda pengar varje år?
Vi har fyra kvalitetsauktioner varje år som omsätter cirka 12-13 miljoner danska kronor vardera. Utöver det säljs det design för 1-2 miljoner varje vecka 48 veckor om året på våra onlineauktioner. Med andra ord är design tillsammans med modern konst Bruun Rasmussens största kategorier, och vi har gått från att vara en del av de större auktionerna till att ha separata designauktioner.
Har du någon personlig favorit?
Nej, egentligen inte. Det blir ju så att man vänjer sig. Jag fokuserar på det som står framför mig just nu, men det är klart att när det dyker upp något jag aldrig sett förr så är det spännande.
Hur mycket av all design som säljs på Bruun Rasmussen lämnar Danmark?
Av det som håller hög kvalitet och kostar lite mer säljs 99% till utlandet. Det är vår stora oro. Som auktionshus vill man ju ha föremålen nära sig så att man får uppdraget att sälja dem igen om tjugo år. Tittar man i backspegeln hade danskarna kunnat göra enormt bra investeringar om de köpt mer inhemsk design på auktion.
Vilka är det som köper skandinavisk design idag?
Intresset är globalt, men det är främst köpare från USA, England, Belgien, Frankrike, och Holland. Köparna bor ofta i stora städer där det finns mycket pengar. Men det var japanerna som började. De köper fortfarande framför allt Finn Juhl och Niels Vodder och modeller som Hövdingastolen och 45- stolen. Finn Juhl är en superstjärna i Japan!
För några år sedan dök ”Muslingestolen” upp på auktioner runt om i Skandinavien och kostade hundratusentals kronor. I början var den tillskriven bland andra Viggo Boesen, men du var först med att attribuera den som en stol formgiven av Philip Arctander. Berätta?
Det började med att det dök upp en karmstol med rolig design på 1990-talet. Då kostade den runt femhundra kronor. När den för några år sedan för första gången visades i internationella sammanhang var det ett franskt galleri som ställde ut den och tillskrev den Viggo Boesen. Senera blev den tillskriven norska Martin Olsen. Så jag undersökte det djupare samtidigt som stolarna började kosta galna pengar på auktion och i handeln. Det visade sig att Martin Olsen var namnet på en möbelaffär i Oslo, som blott hade sålt "Muslingestolen" som licenstillverkats i Norge. Jag fann dessutom att stolen fanns med i annonser och artiklar från 1943-44, då tillskriven den omtalade danske arkitekten Philip Arctander. Jag kom i kontakt med familjen och en vän till Philip Arctander som menade att han ritat modellen redan 1943-45. På den tiden var dock licensbestämmelserna mer flexibla, särskilt i Sverige, varför det finns flera olika versioner av stolen, bland annat IKEA:s. Det är en fin form, men jag ser den mer som en rolig parantes i dansk möbelkonst. Och priserna har varit galna.
(Här kan du läsa mer om Muslingestolen!)
Har du någon aning om hur många stolar som finns totalt?
Nej, men det är många. Dessutom blir det ju gärna en ketchup-effekt när en möbel uppmärksammas och blir väldigt dyr på andrahandsmarknaden. I Danmark har de producerats under 1940-50-talet, men de har ju även funnits licenstillverkning både Sverige och Norge.
Är danskarna stolta över sin design?
Ja, vi är stolta. Däremot tar vi bra design för givet och har svårt att förstå varför vi ska betala för det när det finns överallt, runt om oss.
Om du jämför modern design med klassiska antikviteter, tycker du att priserna för design är motiverat?
Det är inte det bästa hantverket som kostar. Det finns ingen rättfärdighet , men vi säljer det som folk vill ha. Om du har modet att gå emot en trend som finns, så kan man göra väldigt bra affärer.
Ni har fortfarande tryckta kataloger. Kommer ni fortsätta med det?
Ja det är vårt beslut att fortfarande ha tryckta kataloger. Det blir nog färre för varje år. Det är en stor kostnad, men det finns fortfarande en anledning att visa vår kunskap genom dem, och dessutom fungerar de som ett marknadsföringsinstrument. Men den generella trenden i marknaden går mot internet och vi satsar på att utveckla vårt tillgänglighet och hemsida, budgivningen över internet samtidigt som vi håller fast med de tryckta katalogerna. Hur det ser ut på längre sikt beror förstås på våra kunders beteende.
Er nästa designauktion klubbas nu på torsdag, den 9 juni, vilka är dina tre favoritföremål?
”Delfinstolen” av Hans J Wegner är ett ovanligt bra vintageexemplar. Det är fantastisk stol i ovanligt fint skick. Den formgavs till Köpenhamns Snedkerlaugs Udstilling år 1950 och är endast producerad i ett fåtal exemplar hos snickarmästaren Johannes Hansen.
Ett annat är barskåpet av Kaj Gottlob från 1951, som är en raritet. Skåpet är lika mycket en skulptur, som funktionelt objekt och smycke sett till den hantverksmässiga kvaliteten. Gottlob har lyckats förena en stram, distinkt formgivning med ett dekorativt uttryck i form av intarsia i utsökta träslag. När skåpet är stängt framstår det som en skulptur, men när det öppnas påminner det om en teaterscen som ger inramning åt aktiviteten att blanda sig en drink.
"Pilbågestolen av Poul Kjaerholm är från 1952, och är en av två tillverkade prototyper av stolen
Det tredje föremålet får nog bli Poul Kjærholms ”Pilbågestol” från 1952. Det är en smärre sensation att få sälja stolen som aldrig tidigare funnits till försäljning på auktionsmarknaden. Prototypen är endast utförd i 2 exemplar, varav auktionens modell har tillhört arkitekten själv och fram till nu varit i hans familjs ägo.
Vad är nästa trend?
Det är svårt att säga. Den starkaste trenden är att det bästa och dyraste kommer fortsätta bli ännu dyrare. Är man snål ska man alltid köpa det dyraste, det har hittills varit en bra investering.
Axel Saltos keramik har varit i fokus en tid, men de bra stora objekten kommer att gå upp i pris. Ett annat namn inom keramik som vi tror kan bli den näste "Salto" är den turkisk-danske keramikern Alev Siesbye, hennes keramik från 1970-80-talet är väldigt heta på marknaden.
Det förnyade intresset för skandinaviska textilier kommer att öka. Det är en fin tradition, men det har inte funnits någon marknad frånsett vissa undantag såsom Märta Måås-Fjetterström och få andra svenska konstnärer.
Vad anser du om dansk design idag?
Det finns många duktiga formgivare, men produktionen sker ofta utomlands, vilket gör att det sällan räknas som ”nationell kvalitet”.
Tyvärr har man inte formulerat en ny design, utan det blir väldigt mycket tolkningar av det som redan finns. Vilket kan vara förståeligt när jag tänker på vilken rik period 1950-70-talet har varit. Det är bara så mycket bra...
Vad gör du en ledig söndag?
Jag håller på att inreda min sommarstuga, så jag tillbringar mycket tid med att få inspiriation från utställningar, internet, magasin, böcker, affärer och loppisar. Mitt jobb är min hobby.
