Illustratören Jane Bark mer aktuell än någonsin

Under 1970-talet definierade illustratören och modetecknaren Jane Bark decenniets formspråk och har sedan dess inspirerat nya generationer tecknare. Hennes nyskapande skildringar är ständigt aktuella och tycks aldrig gå ur tiden.

Illustratören Jane Bark mer aktuell än någonsin

Barnebys har träffat Molly och John Bark, Jane Barks två barn som tillsammans driver Museum of Graphic Arts, en digital samlingsplats för svensk konst med stort fokus på Jane Barks konstnärsgärning.

Släkten Bark är full av kreatörer som konstnärer och arkitekter. Jane tecknade ständigt och Stig, hennes man, var reklamtecknare och förpackningsdesigner. I hemmet rådde ganska strikta estetiska ideal – saker var antingen fula eller snygga. Föräldrarna Jane och Stig imponerades inte av vare sig rikedom eller ekonomisk status men estetiken spelade en avgörande roll, något som påverkade barnen Molly och John, som menar att deras egna yrkesval kom naturligt efter att ha växt upp i en så kreativ miljö.

"Jane och Stig kunde vara ganska tuffa kritiker på gott och ont. De såg oss mer som kollegor och bedömde oss därefter, även när vi var små. Det är fostrande kanske, och inte särskilt ovanligt i kreatörsfamiljer."

Jane Bark föddes år 1931 i Stockholmsförorten Ålsten och älskade att rita redan som barn. Som femtonåring skickade hon för första gången in sina egna teckningar till en tidning eftersom hon tyckte att tidningens dåvarande illustrationer var så tråkiga. Trots att den unga Jane inte fick uppdraget där och då, närde händelsen hennes dröm om att kunna livnära sig som illustratör. Tre år senare inledde hon sina studier på Konstfack.

Ett av Barks självporträtt. Bilden kommer från boken "Jane Barks bilder – från femtiotalet till idag".
Ett av Barks självporträtt. Bilden kommer från boken "Jane Barks bilder – från femtiotalet till idag".

Under årens lopp utvecklade Jane Bark en unik stil som mode- och reklamtecknare som för många kom att bli synonym med 1960- och 1970-talens formspråk. Hon hämtade sina motiv från livets alla skeden och porträtterade människor i kärleksfulla vardagsskildringar såväl som hon tecknade levande modeillustrationer.

Hon tecknade för magasin som Femina och Damernas Värld, tog reklamuppdrag och undervisade på Beckmans under 1960-talet. Under sex år, fram till år 2012 var Jane tidskriften Fokus porträttillustratör och tecknade ett porträtt i veckan till tidningens lunchintervjuer.

Jane Bark, 1990-tal. Foto: Museum of Graphic Arts.
Jane Bark, 1990-tal. Foto: Museum of Graphic Arts.

Hennes porträtt för Fokus skiljde sig markant från många andra som publicerades under samma tid – Bark porträtterade sina subjekt som de var, med kaffefläckar på skjortan och okammat hår men med ett stort mått värme. När Jane slutade som illustratör för tidningen var hon 80 år gammal och hade tecknat närmare trehundra porträtt för Fokus räkning.

I en intervju inför avslutet med Fokus säger hon att hon alltid varit trogen sina konstnärliga principer: “Jag bröt mot det gamla romantiska idealet. Jag har alltid bara gjort sådant som jag kan står för. Jag har illustrerat noveller, men bra berättelser, aldrig sådana där typ »mannen, hustrun och älskarinnan”.

"Jag bröt mot det gamla romantiska idealet. Jag har alltid bara gjort sådant som jag kan står för. Jag har illustrerat noveller, men bra berättelser, aldrig sådana där typ "mannen, hustrun och älskarinnan”."

Hennes naturalistiska stil har inte bara inspirerat dottern Molly, men kan också sägas ha öppnat dörren för kommande illustratörer som Liselotte Watkins med ett böljande formspråk.

Illustration ur boken "Två systrar" av Ama Ata Aidoo som Jane illustrerade under 1970-talet. Foto: Museum of Graphic Arts.
Illustration ur boken "Två systrar" av Ama Ata Aidoo som Jane illustrerade under 1970-talet. Foto: Museum of Graphic Arts.

Hur skulle ni beskriva Jane som förälder respektive konstnär? Skulle ni säga att hon har inspirerat er båda i era karriärsval?

John: Jag tyckte länge att de verkade ha världens tråkigaste jobb, men när jag började göra jeansetiketter och logotyper för HM och klädföretaget Boomerang under gymnasietiden förändrades bilden. Jag tjänade bättre på att sitta hemma och rita än kompisarna gjorde på att städa på sjukan eller diska på hotellet. Och så fortsatte det; reklambyråjobb, designutbildning i Stockholm och i New York. I NY blev jag kvar i fem år, jobbade hos Milton Glaser och på månadsmagasinet Esquire. Det åren formade mig och fick mig att jobba med redaktionell design vilket jag fortfarande gör, även om jag oftare har rollen som redaktör idag.

Molly: När jag var liten och hon satt hemma och jobbade, satt jag ofta på golvet och ritade bredvid mamma. Jag lärde mig mycket om teknik och material genom att se hur hon tecknade och målade.

Under 1960-talet undervisade Jane på Beckmans. Foto kommer från boken "Jane Barks Bilder".
Under 1960-talet undervisade Jane på Beckmans. Foto kommer från boken "Jane Barks Bilder".

Vi förstår att inspirationen från er mamma varit stor – men vad skulle ni säga skiljer er från Jane?

John: Personligen har jag inte den sortens tålamod så att jag kan sitta ner och teckna detaljer. Jag kan rita hyggligt men är mer idédriven så det blir mest skissande för min del. Eller skrivande numera.

Molly: Jag har tålamodet och har nog ärvt noggrannheten och disciplinen från Jane. Men vi är olika. Jag lärde mig också mycket om matlagning, mamma var duktig på mat och vin och ordnade många små och stora middagar.

När jag tecknar gör jag som jag lärde mig av mamma. Skissar på "smörpapper" efter verklig förebild. Dvs illustrerar jag ett päron har jag ett framför mig. Sedan också efter foton. Skissen överför jag sedan på pannå med en särskild teknik.

Jane Bark, 1970-tal. Foto: Museum of Graphic Arts.
Jane Bark, 1970-tal. Foto: Museum of Graphic Arts.

Jane var begåvad, flitig, målinriktad och stark i sin yrkesroll i en mycket mansdominerad reklamvärld. Pappa Stig var också framgångsrik med stor talang, och föräldrarnas höga krav och disciplin när det gäller sina yrken påverkade John och Molly. “Idag kan vi ju med nya ögon se på mamma Janes fantastiska och omfattande produktion som något enastående och unikt. Och ett arv vi bör och vill förvalta”, säger John.

"Jag ska fortsätta teckna tills pennan faller ur handen"

 Jane och Guldäggjuryn, tidigt 70-tal. Bilden kommer från boken "Jane Barks Bilder".
Jane och Guldäggjuryn, tidigt 70-tal. Bilden kommer från boken "Jane Barks Bilder".

Och tecknade tills pennan föll ur handen, det gjorde Jane nästan. Hon var närmare 80 år gammal när hon slutade teckna porträtt åt tidningen Fokus, vilket hon gjorde veckovis i en oavbruten svit under sex år. Nu har hon tecknat klart menar hon. Vid 88 års ålder håller hon sig till att signera sina tidigare verk.

Idag välkomnar vi Museum of Graphic Arts, MoGA, en digital samlingsplats för svensk konst där du kan handla illustrationer och prints signerade konstnärer som Gustav Dejert, Bo Lundberg Olle Eksell och självklart Jane Bark, till Barnebys.

Du hittar MoGA:s utbud direkt på Barnebys - klicka här.

Annons
Annons