Det finns många anledningar till att jugend har blivit så populär. Dels är hela poängen med mode och trender att de med visst intervall byts ut.
Men att allt fler sneglar just på jugend har till stor del sin förklaring i att stilen är synonym med gedigna material och fokus på hantverksskicklighet. Vilket ligger helt rätt i tiden då en hel värld (kanske önsketänkande, men åtminstone stora delar av den) ställer om för att värna om miljön och vår egen levnadssituation.
Ytterligare en anledning är att trendsättarna letar något nytt efter den väldigt stilrena och klassiska Swedish Grace, samt att den franska och skandinaviska formgivningen från 1950-60-tal dominerat mycket av inredningsmagasin och instagramflöden de senaste åren.
Så vad är egentligen jugend?
Under det sena 1800-talet kom en ny stilinriktning att dominera den europeiska konsten, formgivningen och arkitekturen. Art Nouveau, Modern Style, Stile Liberty och Jugend är några av benämningarna för den naturnära stilen.
Bara några decennier tidigare hade den brittiska Arts and Crafts-rörelsen, med William Morris i täten, varit den ledande konstriktningen i Europa. I samband med att rörelsen spred sig utanför Storbritannien växte nya stiluttryck fram, bland annat art nouveau och jugend.
Den banbrytande stilen kom till Sverige strax före sekelskiftet, där den precis som i Tyskland fick namnet jugend. Ordet betyder “ungdom” på tyska och beskriver stilen rätt väl då den syftar på radikal förnyelse och ungdomlig friskhet.
Arkitekter och formgivare var trötta på nystilarna som rådde och som en motreaktion skapades därför en ny självständig och organisk stil. Allt från konsthantverk, formgivning, arkitektur och grafik präglades av dekor föreställande insekter, växter, frukter och människogestalter.
Tack vare industrialismen och den nya tekniken kunde man nu skapa organiska former av gjutjärn och glas. Både arkitektur och formgivning fick lättare och mjukare former och med hjälp av lokala material kunde formgivare sätta sin egen prägel på formgivningen, samtidigt som uttrycken i sin helhet blev en del av ett internationellt stiluttryck.
I Sverige fick jugend sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1897. Några av de mest framstående svenska formgivarna var Alf Wallander och Gunnar G:son Wennerberg, vilka ställde ut sin keramik på utställningen och gjorde succé.
Svensk jugend, i jämförelse med de utländska motsvarigheterna, är mer återhållsam. Dekoren är minst lika organisk men man använde sig av den lokala floran och hantverket inspirerades av regionala traditioner. Den svenska identiteten och kulturarvet kan återges i bland annat Alf Wallanders servis Liljor eller i Gunnar G:son Wennerbergs ytterfoder Liljekonvalj. Andra vanliga motiv var snödroppar, gullvivor, blåsippor och näckrosor men även frukter, grodor och långsmala kvinnogestalter.
En annan svensk konsthantverkare var Gustaf Fjæstad som var verksam konstnär och formgivare. Han målade ofta vinterlandskap, vilket han gjorde med bravur, och formgav möbler. Fjæstads så kallade stabbestolar kommer i slutet av november ropas ut hos Bukowskis, tillsammans med en dubblett av det fantastiska bord som stått på Thielska Galleriet i Stockholm.
Läs mer om Fjaestads unika jugendmöblemang
Paret Anna och Ferdinand Boberg var även de ansikten utåt för jugendstilen. Anna var konstnär och Ferdinand var en av Sveriges ledande arkitekter, som bland annat ritat Nordiska Kompaniet i Stockholm och Gävle brandstation.
Jugend fick sitt genombrott med dess böljande former och naturrika dekor, men med åren som gick fick stilen ett alltmer abstrakt och geometriskt uttryck. Tillslut ersattes jugend av Art Deco, en stil som betonar geometriska former och symmetriska mönster.
Trots att epoken var kortlivad och varade i knappt tio år, representerar jugend en guldålder inom svensk formgivning.
Upptäck Jugend på Barnebys!
