Söndagen den 7 mars meddelade det New York-baserade galleriet Metro Pictures att de kommer stänga i slutet av 2021. En av konstnärerna som varit med från början är den amerikanska fotografen Cindy Sherman.
När nyheten släpptes började spekulationerna om vart galleriets drygt 20 konstnärer skulle ta vägen härnäst. Därför försöker galleriet runt om i världen att ge det bästa erbjudandet till konstnärerna som om några månader står utan ett galleri.
I ett inlägg på Instagram skriver galleriet: “Vi har beslutat för att meddela den svåra nyheten långt innan vi stänger, för att ge våra konstnärer och kollegor tid att hitta andra alternativ. Vi är oerhört tacksamma för alla fantastiska konstnärer som vi har arbetat med under de senaste 40 åren och för vår enastående personal. Vi vill också tacka alla kritiker, curatorer, samlare och handlare som vi har arbetat med genom åren.”
Läs: Bli konstexpert på nolltid

Metro Pictures grundades 1980 av Helene Winer och Janelle Reiring. Galleriet öppnade först i SoHo i New York men har sedan 1997 varit beläget i Chelsea, New York. Metro Pictures etablerade sig snabbt som ett galleri för konstnärer inom rörelsen Pictures Generation, en grupp amerikanska konstnärer kända för sina kritiska analyser av mediekulturen. Foto- och filmkonstnärer som Cindy Sherman, Louise Lawler, Robert Longo, Jack Goldstein, Sherrie Levine och James Welling var några av de tidigaste konstnärerna som anslöt sig till Metro Pictures. Några av dessa, som Sherman, Lawler och Longo, har sedan varit representerade på galleriet under hela sin karriär.

Men vart ska konstnärerna ta vägen nu? Strax efter att nyheten hade släppts bekräftade galleriet Hauser & Wirth att de tecknat Metro Pictures största stjärna – Cindy Sherman.
Läs: Cindy Sherman och det överexponerade psyket
Sherman gjorde entré på New Yorks konstscen på 1970-talet, efter att ha studerat fotografi vid Buffalo State College, New York. Genom sina fotografiska verk fokuserade hon på att karaktärisera samhällsstrukturer och reflekterade kring identitet. I hennes första serie, Untitled Film Stills, parodierar fotografierna på scener ur amerikansk film noir och b-filmer från 1950- och 60-talen. Under hennes fyrtio år långa karriär har den Sherman aldrig slutat ifrågasätta relationerna mellan samhället, kvinnor, individer och identitet i sina självporträtt.

