Byggnationen av Notre-Dame de Paris, som är dess fulla namn, påbörjades under 1160-talet efter att biskopen Maurice de Sully låtit riva den tidigare basilikan som stått på platsen på Île de Cité i Paris. Louis VII, som regerade i Frankrike under tiden ville att Paris roll som politisk, ekonomisk och kulturell huvudstad i Frankrike skulle återspeglas i byggnationen av flera stora monument. Som följd påbörjade Maurice de Sully bygget av en mycket större och högre katedral på platsen. Den första stenen lades år 1163 i påve Alexander IIIs närvaro.

Katedralen har sedermera blivit en samlingsplats för parisare och fransmän, men också en symbol för hela Frankrike. Ungefär 13 miljoner människor besöker katedralen varje år och är Paris mest besökta monument.
Idag är Notre-Dame känt som ett praktexempel på fransk gotisk arkitektur. Valven i kyrkorummet, glaspartierna, naturalistiska inslag tillsammans med överdådiga skulpturala dekorationer står i kontrast till den tidigare romanska arkitekturen. Det skulle ta hundra år innan katedralen stod färdig år 1260 men även under de kommande hundra åren gjordes ändringar på byggnaden.

Men katedralen har inte alltid haft den status vi förknippar med den ståtliga byggnaden idag. Under den franska revolutionen blev katedralen vandaliserad och plundrad och många föremål blev skadade, förstörda eller stulna. Bland annat så “halshöggs” de tjugoåtta statyer som ofta misstagits för franska kungar men faktiskt föreställer bibliska kungar.
Katedralen nyttjades som lagerlokal och efter en tid återigen som kyrka, men förföll allt mer och mer. Men under 1800-talet skulle allting förändras.

År 1831 skriver Victor Hugo Ringaren i Notre Dame, en roman som handlar om den puckelryggade klockringaren Quasimodo som finner sin fristad i katedralens mystiska rum. Det allmänna intresset väcks nu åter och under mitten av 1800-talet påbörjas den enorma renovering som ska återge katedralen sin stjärnstatus. Arkitekten Eugène Viollet-le-Duc leder bygget och hans idéer och stil sätter prägel på byggnaden.
Notre-Dames många skulpturer hade en funktion att illustrera bibliska berättelser för den vida illitterata parisiska befolkningen. Över huvudingången på den västra fasaden, på sidan ut mot torget, illustreras till exempel domedagen där syndarna leds ner i helvetet och de goda kristna till himlen.

Kanske mest kända är de skrämmande figurer som sitter runt tak och torn på kyrkan. De gotiska monstren eller groteskerna kallas för gargoyler. Dels kan man se Chimaira, en mytologisk hybrid med ett lejons kropp och en gets huvud liksom Stryge, som är en uggla eller fladdermusliknande varelse som sas äta människokött. De skrämmande figurerna var en del av budskapet till den illitterata befolkningen och symboliserade ondska och den fara som hotade den som inte levde enligt kyrkans lära.

Men gargoylerna, som tillkom under 1200-talet hade även en praktisk funktion. De fungerade nämligen som vattenledare och såg till att strömmen av vatten som bildades vid regn rann ut genom gargylernas munnar, så långt ifrån fasaden som möjligt. Flera av groteskerna, tillsammans med andra skulpturer, togs under 1600- och 1700-talen bort från katedralen eller förstördes under den franska revolutionen. Under Viollet-le-Ducs ledning ersattes de gotiska figurerna, i flera fall mer gotiska än de ursprungliga medeltida figurerna.

Den skulpturala dekorationen innehåller även motiv och symboler från den medeltida vetenskapen och filosofin. På pelaren till huvudportalen går det att se en kvinna som sitter i en tron, med en spira i sin vänstra hand och två böcker i sin högra. Den ena boken är öppen och symboliserar allmän kunskap medan den andra är stängd och symboliserar esoterisk kunskap. Det finns även en stege med sju steg som symboliserar de sju steg alkemister följde i sitt vetenskapliga sökande efter att förvandla oädla metaller till guld.

Förutom gargoylerna är glaskonsten, speciellt rosettfönstren några av de mest kända utsmyckningarna på katedralen. Det första, och minsta (9,6 meter i diameter) kom på plats år 1225, det på norra sidan runt 1250 och det södra runt 1260. Det södra fönstret har än idag glassektioner från 1200-talet. I och med branden får vi bara hoppas att inga av de medeltida glaspartierna har gått förlorade.

Branden som bröt ut under måndagskvällen tros ha orsakats av den renovering som pågick i katedralen och träbalkar från 1100-talet kan ha varit en anledning till att branden fick den fart och omfång som den gjorde.
Under räddningsarbetet låg fokus givetvis på att få stopp på branden men även en stor insats för att rädda så mycket konst som möjligt gjordes och brandmän fick springa in i byggnaden och ta med sig så mycket de kunde ut. Hur mycket som kommit till skada vet man inte än. Under torsdagen flyttades sexton religiösa statyer för första gången från toppen av katedralen för rengöring och undgick alltså den förödande branden.
Anne Hidalgo, Paris borgmästare, twittrade under natten en bild på föremål som räddats i branden och tackade polis, brandkår och andra inblandade som bildat en mänsklig kedja för att rädda föremålen.
Mirakulöst har en stor del av alla artefakter, konstföremål och religiösa reliker, klarat sig. Delvis är detta att tacka den rådiga räddningspersonalen som under ledning av två präster kunde skynda ut med föremålen. Men även det faktum att så stora delar av kyrkan är byggd i sten som kunde motstå eldens lågor är en bidragande faktor till att inte mer gått förlorat.

Presidenten Emmanuel Macron har lovat att katedralen ska byggas upp igen och den franska miljardären François-Henri Pinault som är arvtagare till lyxkoncernen Kering med modevarumärken som Gucci och Yves Saint Laurent har lovat skänka 100 miljoner euro till återuppbyggnaden. Efter François-Henri Pinault meddelat summan han ska donera har även miljardären Bernard Arnault, som grundade LVMH där varumärken som Louis Vuitton och Moët & Chandon ingår, meddelat att han dubblar Pinaults bud och donerar hela 200 miljoner euro.
Hela världen skramlar. Det är inte bara Pinault och Arnault som donerat generösa summor till återbyggandet av katedralen. Under tisdagen rapporterades det att över 700 miljoner euro har samlats in totalt på 24 timmar, en insamling som började redan när de första nyheterna om branden kom. Givarna är miljonärer och företag men också privatpersoner som donerat mindre summor.

Katedralen har klassats som ett världshistoriskt monument av FN och innebär såklart ett stort värde för den franska nationen – men med dess enastående historia, kulturella värde och ovärderliga arkitektur spelar Notre-Dame en avgörande roll i inte bara Frankrikes, utan i hela västvärldens historia. Branden har mötts av känslostormar runt om i världen och hur återuppbyggnaden av den ikoniska katedralen ska påbörjas återstår att se.


