När det finska geniet dog våren 1976 lämnade han efter sig en mängd arkitektoniska mästerverk som Finlandiahuset, Pemars sanatorium, Viborgs bibliotek och Maison Louis Carré.
Alvar Aaltos oeuvre präglas av funktionalism och organisk arkitektur, men han skapade också möbler, textilier, glasföremål, skulpturer och målningar. Han beskrev aldrig sig själv som en konstnär utan såg på måleri och skulptur som “grenar på ett träd vars stam är arkitektur.”
Läs: 10 möbelformgivare ni älskar
Med sina mjuka böljande former, som både är funktionella och vackra, visade Aaltos design den internationella avantgarden ett nytt ideal. Detta gällde även hans glasföremål vars organiska former har blivit karaktäristiska för hans verk. Det mest ikoniska är Savoyvasen som tydligt visar på finsk efterkrigsdesign.
Ursprungligen formgavs vasen som ett bidrag till en formgivningstävling som hölls av Karhula-Iittala 1936. Den största inspirationskällan till vasens form var samiska kvinnors klänningar.
Läs: Savoys ansiktslyft!
Skisserna som Aalto skapade bestod av en serie ritningar på papper och kartong. Han skapade den första prototypen genom att blåsa glaset genom träpinnar vilket gav glasmassan dess organiska form. Vissa tror att den böljande formen är en referens till formgivarens efternamn, som på finska betyder våg.
Läs: En finsk hjälte – Alvar Aalto
Vasen visades för allmänheten på Världsutställningen i Paris 1937, där Aalto formgav den finska paviljongen. Vasen fick inte namnet Savoy förrän senare samma år i samband med att restaurangen Savoy i Helsingfors förvärvade verket (och dess rättigheter). Alvar Aalto och hans fru Aino formgav även interiören till restaurangen. Idag är Savoyvasen synonym med restaurangen och en viktig del av dess inredning.
Vasen har tillverkats i en mängd olika färger och är minst lika populär idag som för åttio år sedan. Mindre versioner produceras fortfarande av Iittala och det krävs ett skickligt hantverk för att tillverka vasen.
Läs: 10 anledningar att välja vintage!
Dess karaktäristiska former är av stor betydelse för Aaltos verk. De återfinns i bland annat hans skärmvägg från 1936 och receptionen i Pemars sanatorium från 1929, vars böljande form påminner om vasens organiska uttryck.
Idag är Savoyvasen eftertraktad på auktion, både på grund av dess eleganta form men också historien bakom den. Den formgavs efter Aaltos humanistiska syn på design och har blivit en av finsk designs mest ikoniska verk. Aalto tjänade aldrig några pengar på vasen eftersom den tillhörde fabriken som höll i tävlingen i mitten av 1930-talet.