Den 15 februari 2019 återbördade the Metropolitan Museum of Art i New York Nedjemankhs förgyllda kista till den egyptiska staten efter att man upptäckt att den stulits. En hel utställning, kallad Nedjemankh and His Gilded Coffin, sattes upp runt den välbevarade artefakten tillsammans med ett sjuttiotal andra egyptiska föremål i juli 2018. Utställningen var planerad att pågå till och med april 2019 men stängdes direkt när man fått veta att kistan de facto var stöldgods.

Museet hade köpt kistan för närmare 4 miljoner dollar år 2017, av den franske handlaren Christophe Kunicki. Kunicki fick museet att tro att kistan lagligen hade lämnat Egypten redan år 1971 genom ett förfalskat exportintyg och annan falsk dokumentation. Faktum är att museet upptäckt att kistan med största sannolikhet stals för bara åtta år sedan.

Enligt Antiquities Coalition, en ideell organisation som grundades 2015 för att motarbeta illegal handel med antikviteter, var det innan 1960-talet väldigt enkelt att stjäla och sälja antikviteter på grund av den låga säkerheten. Men under 1960-talet började museum och arkeologer anmäla stölder då antikviteter dök upp på konstmarknaden eller i privata samlingar. År 1970 gick UNESCO i bräschen och skrev lagar för att närmare kunna undersöka import av antikviteter.

Men i och med krig och oroligheter, vilket ofta innebär brist på säkerhet på museer och historiska platser, har plundring återigen blivit mer och mer förekommande. Den här typen av stölder blev ett stort problem i Egypten efter den egyptiska revolutionen år 2011 och vinster som gjordes på den illegala marknaden har upptäckts vara en källa för finansiering av terroristgrupper såsom IS.

Situationen genljuder nu i Yemen då inbördeskriget har lett till plundring av kyrkor, bibliotek, museum och de platser UNESCOs bedömt som världsarv. The Antiquities Coalition har rapporterat att antikviteter värda över 8 miljoner dollar har importerats från Yemen till USA mellan 2008 och 2018. Försäljningen av de plundrade skatterna tros finansiera Houthirebellerna och andra terroristgrupper samtidigt som den rånar Yemen på landets rika kulturhistoria. I mars 2019 bad Yemen den amerikanska staten om hjälp och har bett om ett förbud på att importera antikviteter från landet till USA.

I ljuset av den kulturella plundringen under senare år har museers samlingar och konstmarknaden varit under granskning. Tidigare i februari lämnade Christie’s tillbaka åtta föremål till Italien som upptäcktes ha stulits från Villa Borghese och katakomberna i Rom under sent 1900-tal. I november 2018 kungjorde presidenten den franske Emmanuel Macron att 26 Benin-bronser som stals från Behanzin-palatset år 1892 skulle återbördas till Nigeria. The British Museum gick också med på att deras samling Benin-bronser skulle återföras till Nigeria, men endast på lån. Reuters rapporterade i november 2018 att hela 90% av Afrikas kulturarv tros finnas i Europa.

The British Museum berättade i januari 2019 att de startat ett program kallat “Circulating Artefact” med mål att skapa en semantisk onlinedatabas för egyptiska och nubianska artefakter i cirkulation på den internationella konstmarknaden och i privata samlingar för att göra konstmarknaden mer transparent och fungera som ett avskräckningsmedel för plunder och annan illegal aktivitet.
Max Hollein, chef för The Met, stämde in i the British Museums målbeskrivning och konstaterade att “our museum must be a leader among our peers in the respect for cultural property and in the rigor and transparency of the policy and practices that we follow. We will learn from this event—specifically I will be leading a review of our acquisitions program — to understand what more can be done to prevent such events in the future."

I mars gick även Rijksmuseum i Amsterdam ut med information att de överväger att öppna upp diskussionen om återbördande av artefakter med ursprungsländerna. Sedan de har börjat undersöka de koloniala arv flera artefakter i samlingarna har, har chefen för museet, Taco Dibbits nu sagt att processen borde ha satts igång tidigare och att det inte finns någon ursäkt för detta. Det rör sig om framför allt tio föremål i trots att det tros finnas över tusen stulna föremål från kolonialtiden i Rijksmuseums samlingar. Sri Lanka och Indonesien är två av de länder varifrån artefakterna kommer.
Samtidigt som den globala dialogen intensifieras så kommer förhoppningsvis både politiker, museum och auktionshus världen över att se över proveniensen när det kommer till artefakter och konst för att säkerställa att de får stanna i sin rätta historiska kontext för kommande generationer.



