Ungraren Victor Vasarely var en av konstnärerna bakom den kinetiska konstriktningen – där geometriska figurer ger skapelserna ett intryck av rörelse. Vasarely efterlämnade en imponerande samling bestående av 10 000 livliga och färgglada målningar.
Vasarely föddes i Pécs i Ungern den 9 april 1908. Han började först att läsa medicin, men bestämde sig år 1928 för att istället studera vid konstskolan Műhely i Budapest. Vid den här tiden tillämpade skolan Bauhaus-principer, som den unge Vasarely införlivade i sin logik genom Sándor Bortnyiks lektioner där han fick en första inblick i abstrakt konst. 1931 flyttade Vasarely till Paris för att arbeta som grafiker på reklambyrån Havas.
Eftersom Vasarely även var intresserad av måleri ägnade han sin fritid åt figurativ konst – innan han hittade sin egen stil genom att kombinera geometrisk abstraktion och vad som senare skulle bli känt som opkonst. Det sägs att konstnären av en slump under vistelsen på en fransk ö i Biscayabukten såg en slags representation av universum i småstenarnas äggformade skepnader. Denna upptäckt kom att inspirera honom i många år framöver.
Läs: Mondrians resa mot abstrakt geometri
Ett par år senare ställde Vasarely för första gången ut sina postkubistiska målningar på Denise Renés galleri. Året var 1944, vilket även räknas som Vasarelys födelseår som konstnär. Han blev snabbt en populär ikon inom optisk konst, en stil som vidareutvecklats från den holländske konstnären Piet Mondrians abstrakta uttryck. I sin opkonst använde sig Vasarely av alla möjliga estetiska processer för att påverka den visuella uppfattningen.
Med upprepade geometriska former, illusioner av rörelse och gnistrande färger övergick Vasarely till abstraktion som medvetet lurade betraktarens öga, vilket det finns delade åsikter om. Vissa som står framför hans konstverk – ofta tredimensionella – blir fascinerade. Medan andra måste vända bort blicken för att inte må illa …
Läs: De 10 mest skandalösa verken i konsthistorien
Vasarelys radikala verk var som allra populärast i övergången mellan 1960- och 70-talet. Det var en blomstrande period för konstnären – som efter att ha fallit i glömska i slutet av 1990-talet nu återigen väcker allt större uppmärksamhet i konstkretsar. Detta framgår inte minst av alla de utställningar som tillägnas honom och rekordbeloppen som några av målningarna sålts för. Till exempel såldes DUBBUK, P.1189 för 150 450 euro (omkring 1,3 miljoner kronor) vid Artcurial 2011, medan den svartvita målningen Zèbres (Zebras) såldes för 485 000 pund (omkring 5,4 miljoner kronor) på Christie's 2017. Rekord för en Vasarely? 2010 såldes Altaï III för 565 250 pund på Sotheby's (omkring 6,7 miljoner kronor).
Det var även under den här tiden som Vasarely kom att revoltera mot de exklusiva galleriernas alltför smala ramar, till förmån för det offentliga rummet som helt motsvarade hans filosofi. Till exempel skapade han en installation för OS i Grenoble 1968. Året därpå klev han in i popkulturen med hjälp av den brittiske sångaren David Bowie som använde en av hans målningar på det numera ikoniska albumet Space Oddity.
År 1972 förnyade Vasarely, som vid det laget praktiskt taget var fransk medborgare, bilmärket Renaults logotyp innan han designade fasaden hos den franska radiokanalen RTL i Paris. Finalen på denna kreativa period blev att närma sig makten och politiken genom att måla ett porträtt av självaste president Georges Pompidou.
Samtidigt grundade Vasarely sin egen stiftelse 1971 som syftade till att föra in konsten i samhällets hjärta. Stiftelsen var uppdelad i två kompletterande avdelningar: ett utbildningsmuseum i Gordes, Luberon (ej längre aktivt) och ett arkitektcenter som invigdes 1976 i en futuristisk byggnad framför berget Sainte-Victoire i Aix-en-Provence.
Tyvärr har arvstvister och finansiella vändningar skadat stiftelsens anseende och följaktligen denna byggnad. Men tjugo år efter grundarens död håller byggnaden gradvis på att återuppstå ur askan genom omfattande restaurering.