Trots att Fabergé tillverkade både corpussilver, klockor och smycken är företaget mest känt för sina rikt dekorerade påskägg.
En rysk barndom
År 1842 öppnade guldsmeden Gustav Fabergé en verkstad i Sankt Petersburg. Guldsmedsverkstaden blev snabbt populär och snart öppnades en andra butik på en av stadens mest eleganta gator, nämligen Bolshaya Morskaya. 18 år senare, år 1860 gick Gustav i pension och flyttade tillsammans med sin danskfödda fru och deras gemensamma son till Dresden, och butiken lämnades i händerna på familjens företagsledare.
Sonen, som var fjorton år gammal vid flytten, hette Pierre-Karl Fabargé men kallades kort och gott för Karl. Efter flytten från Ryssland studerade den unge Fabargé vid Dresdens skola för konst och hantverk innan han år 1864 inledde en resa runtom Europa, för att avsluta sina studier som juvelerare.
År 1872 återvände således Fabergé till Sankt Petersburg för att ta över den guldsmedsverkstad fadern startat tre decennium tidigare. Han gifte sig med Augusta Julia Jacobs, men vem han fick fem barn. Med hjälp av en av sin fars gamla anställda, Hiskias Pendin, tog sig Karl Fabergé an uppdraget att restaurera Eremitagets guld- och juvelsamling. Fabergé gjorde ett mycket bra jobb, vilket uppmärksammades av den ryska tsaren Alexander III.
Företaget utvecklades i rasande hastighet och på grund av de många uppdrag Fabargé förlänades växte de ur sina gamla lokaler, och flyttlasset gick till en ännu mer prestigefull adress. Strax därefter anslöt sig Karls bror Agathon, som just avslutat sina studier i Dresden till familjeföretaget. År 1882 tilldelades Karl Fabergé titeln guldsmedsmästare och började samtidigt tillverka allt mer fantasifulla föremål, vilka imponerade stort på de europeiska hoven.
Med tsaren på sin sida
Två år senare blev Maison Fabergé kejsardömet Rysslands officiella hovleverantör under Alexander den III. Efter det att Alexander son, Nikolaj II av Ryssland tagit över sin fars tron fördjupades samarbetet ytterligare.
Strax innan första världskrigets utbrott producerade Maison Fabergé omkring 100 000 föremål årligen. Trots att flaggskeppsbutiken på Bolshaya Morskaya var den största hade ytterligare två butiker öppnat i det ryska imperiet– en i Moskva och en i Odessa.
Eftersom familjen Fabergé stod på mycket god fot med kejsarfamiljen och deras företagsverksamhet förknippades med Romanovdynastins exklusiva livsstil drabbades de hårt av den ryska revolutionen och företaget föll i händerna på Bolsjevikerna och omvandlades till ett kooperativ, vars främsta uppgift var att producera vapen. Karl, som hade omvandlat det lilla familjeföretaget till ett om än litet, men exklusivt lyxvarumärke tvingades fly det ryska imperiet och slog sig ner i Schweiz. År 1920 gick Karl Fabergé bort och ligger begravd i Cannes.
Evig påsk
Även om Maison Fabergé utmärkte sig som smyckes- och klocktillverkade är företaget idag allra mest förknippade med sina påskägg. Konstgjorda påskägg hade förekommit redan sedan 1700-talets slut och var vanliga gåvor inom samhällets högre stånd. Inför tsarfamiljens påskfirande år 1885 tillverkade Karl Fabergé ett rikt utsmyckat påskägg på uppdrag av Alexander III, som eftersökte en passande påskgåva till sin hustru Maria Fjodorovna. Ägget gick, likt de ryska Matrjosjka-dockorna, att öppna och avslöjade en äggula i guld i ägget mitt. Inuti gulan hade en guldhöna placerats, och i den en liten liten gyllene krona.
Tsarfamiljen blev så förtjusta i Fabergés överraskningsägg att äggen blev ett återkommande inslag i det kejserliga påskfirandet. Totalt tillverkade Fabergé 57 juvelprydda påskägg. Efter Alexander den III:des död togs traditionen över av Nikolaj II som fortsatt gav både sin mor och hustru äggen varje påsk. Varje ägg baserades på olika teman och tog uppemot ett år att planera och tillverka. De tillverkades av olika ädelmetaller och pryddes av både guld, silver, lapis lazuli och jade. Dessutom tillverkades sjutton ägg på beställning av välbärgade kunder som inte tillhörde kejsarfamiljen.
Efter den ryska revolutionen föll äggen i glömska. Ett enda ägg kom att lämna Ryssland då Maria Fjodorovna lämnade imperiet år 1918. Återstående ägg försvann i tumultet kring revolutionen. Under 1930-talet såldes ett drygt tiotal på auktion av Josef Stalin.
År 2014 upptäcktes ett av äggen på en loppmarknad i USA, och när det såldes på auktion senare samma år blev slutpriset allt annat än blygsamt: 24 miljoner euro.
Trots att Ryssland satsat stora summor pengar på att återbörda några av de kejserliga äggen till landet ägs omkring fyrtio av dessa idag av museér och privata samlare. Flera finns i museisamlingar i USA, Tyskland, Storbritannien, Schweiz och Frankrike. Än idag saknas flera av de juvelprydda påskgåvorna.
