Efter kulturrevolutionen 1966-76 upplevde Kina en snabb och svårhanterlig stadstillväxt. Många kinesiska samtida konstnärer har använt denna utveckling, i kombination med egna erfarenheter av en förtryckande regering, som inspiration till sina konstverk. Här är sju konstnärer som gjort exakt detta och som tagit konstvärlden med storm.
Det finns ett återkommande tema hos alla dessa konstnärer: frihet. Deras verk visar på kampen att få uttrycka sig fritt, helt utan förtryck. Genom att få sina röster hörda och få fram budskap genom konsten, har dessa konstnärer nått en enorm publik och fortsätter att nå stor internationell framgång.
7. Qiu Zhijie
Qui Zhijie (1969) har påverkat konstvärlden genom att skildra den sociala splittringen som finns i Kina, vilket han gör genom att använda symboler och ikoner i sina verk. Efter att ha tagit examen i tryckproduktion har Zhijie blivit en av landets mest eftertraktade samtidskonstnärer, med verk som Public Life/Glass Toilet och Tattoo Series. Den sistnämnde blandar traditionell kinesisk kalligrafi med den mer moderna konstformen fotografi, vilket resulterar i en blandning av det gamla och det nya.
Genom denna serie självporträtt visar Zhijie på den effekt som samhälleliga symboler kan ha på människans självständighet, hur man uppfattar sig själv och sin identitet – precis som en tatuering som aldrig lämnar kroppen.
Utöver att ställa ut sina verk på framstående museer som Victoria & Albert Museum i London och Hong Kong Art Museum har Zhijie undervisat vid olika institutioner samt skrivit flera böcker. År 2014 såldes hans verk 30 Letters to Qiu Jiawa hos Christie’s för drygt 6 miljoner kronor.
6. Ai Wei Wei
Ai Weiwei (1957) kan ses som den mest kontroversiella konstnären och aktivisten som nämns här. År 1961 skickades Weiwei, tillsammans med sin familj, till ett arbetsläger. Anledningen var att hans far, en poet, hade försvarat författaren Ling Ding som anklagades för högeridéer. 16 år senare, efter Mao Zedongs död, återvände familjen till Peking där Weiwei studerade animering vid Peking Film Academy och där han senare bildade avantgardegruppen The Stars tillsammans med konstnärer som Li Shuang och Ah Cheng.
Läs: Kinesiska myndigheter river Ai Weiweis ateljé
Konstnären har påverkats av sin barndom och det förtryck han upplevt från regeringen, något som skildras i hans oeuvre. Än idag bekämpar Weiwei orättvisor, något som lett till att han gripits flera gånger. År 2011 tillbringade han 81 dagar i fängelse och han sattes i husarrest i fyra år samt att hans studio förstördes. Weiweis mål är att skildra förtrycket och med sina verk försöker han kämpa för mänskliga rättigheter genom att hjälpa välgörenhetsorganisationer samla in pengar runt om i världen. Under utbrottet av coronaviruset skapade Weiwei ansiktsmasker med motiv av hans ikoniska långfinger, som han sedan sålde på eBay för att samla in pengar till Human Rights Watch, Refugees International och Läkare utan gränser.
Några av Weiweis mest kända verk är de 100 miljoner solrosfrön som ställdes ut på Tate Modern i London och Circle of Animals / Zodiac Heads från 2010 som såldes hos Phillips 2015 för 45 miljoner kronor.
5. Xiang Jing
Genom att skapa politiska och personliga men också satiriska budskap har Xiang Jing (1968) blivit en framstående konstnär inom den kinesiska konstmarknaden, som fortfarande domineras av män. Jing förklarar varför det är en sådan stor brist på kvinnliga konstnärer: “De flesta kvinnor jag känner prioriterar sina familjer, män och barn, framför sina egna karriärer … Den enda anledningen till att jag kan skapa konst är för att jag inte har barn. Det är något jag har offrat.”
Jing har också sagt att bristen på kinesiska kvinnliga konstnärer leder till att kvinnor tror att de “inte är bra nog”. Hon säger att det finns en brist på förståelse och egenvärde bland kvinnorna, då de flesta fokuserar på att ta hand om sina familjer.
Läs: Världens dyraste kvinnliga konstnärer
Med sina statyer som är gjorda av icke-syntetiska material utmanar Jing de förväntningar som ställs på kinesiska kvinnor och deras värderingar. Genom att ofta visa helt nakna och icke-normativa kvinnokroppar tvingar hon betraktaren att se sanningen: hon menar att den kvinnliga kroppen ständigt analyseras och kritiseras.
4. Zao Wou Ki
Den framlidne konstnären Zao Wou Ki (1921-2013) var en av de som förändrade konstperspektivet i Kina. Han är känd för att kombinera abstrakt och expressionistisk konst med kalligrafi, vilket revolutionerade det traditionella kinesiska måleriet. År 2018 och 2019 räknades Wou Ki som världens tredje mest framgångsrika konstnär på auktionsmarknaden då han omsatte 1,9 miljarder kronor 2019. Under 1960-talet var Wou Ki oerhört populär i Europa och intresset för hans konst spred sig sedan till Asien, där majoriteten av hans verk säljs idag. Ett av hans mest berömda verk är triptyken Juin-Octobre 1985, vilken såldes för 595 miljoner kronor hos Sotheby’s 2018, ett rekordpris för konstnären.
Läs: Abstrakt konst: den nonfigurativa konsten
Till sina verk hämtade Wou Ki inspiration från sitt hemland med också andra länder och i synnerhet Frankrike, där han bodde under större delen av sitt vuxna liv. Han hade en framgångsrik karriär som konstnär och regelbundet ställde han ut sina verk på museer och gallerier som Grand Palais i Paris, San Francisco Museum of Modern Art och Marlborough Gallery i New York. Utöver att måla undervisade Wou Ki vid École Nationale Supérieure des Arts Décoratifs och Hangzhou School of Fine Arts.
När Wou Ki flyttade till Paris 1948 återvände han inte till Kina förrän 1971 när hans andra hustru begick självmord. Efter tragedin återgick Wou Ki till sina rötter och han menade att: “Även om Paris inflytande är oneklig i mitt konstnärskap, vill jag erkänna att jag gradvis återupptäckt Kina som en del av min personlighet.”
3. Yang Fudong
Yang Fudong (1971) har nått berömmelse tack vare sitt oeuvre bestående av fotografier, filmer och installationer. Man vet inte så mycket om hans ungdomsår men efter att ha studerat måleri vid Hangzhou Academy of Fine Art insåg Fudong snabbt att han var mer intresserad av fotografi och film.
Fudongs verk visar på hans perspektiv på det komplexa sociopolitiska landskapet i hans hemland och hur det är fast mellan det förflutna och framtiden. Marion Goodman Gallery skrev om hans drömska videoinstallationer och konstaterade att “hans karaktärer, ofta tysta och kroppslösa, rör sig vanligtvis efter koreograferade gester och för betraktaren in i en estetiskt tilltalande miljö. Hans verk avbryter och förvirrar tiden medvetet.” Det är precis denna nya stil som lockar tittare till Fudongs verk. Han talar till dagens generation, ständigt med Kina i fokus, som har svårigheter att hitta deras plats eller mening i livet.
Fudong har ställt ut sina verk på Fondation Louis Vuitton i Paris och på New Yorks Metropolitan Museum of Art och Solomon R. Guggenheim Museum. Han har också skapat historia med bilder som The First Intellectual, vilken såldes för 1,2 miljoner kronor hos Sotheby’s 2016. Verket slog auktionsrekord för världens dyraste fotografi av en samtida asiatisk konstnär.
2. Zeng Fanzhi
Zeng Fanzhi (1964) skapar verk som är emotionella och personliga. Konstnären växte upp i ett fattigt hushåll under kulturrevolutionen och studerade vid Hubei Academy of Fine Arts, där han upptäckte sitt största inflytande: tysk expressionism.
Konstnären blev berömd för sina Mask Series, genom vilka han ville visa att ”Kina förändrades snabbt på 90-talet, människor hade kostymer och slipsar. Men du kan se att de var obekväma inombords. Det finns en tradition att prestera med masker ...” Hans masker fungerar som en osynlig barriär mellan oss och vår omgivning samtidigt som de representerar de falska förhållandena vi bygger under vår livstid. En berättelse som personligen påverkade Fanzhi, och som fick honom att måla på detta sätt, var när han under sin skolgång inte fick en röd näsduk, något som varje kinesiskt skolbarn fick som ”ett tecken på acceptans och prestation inom rödgardisterna”.
Än idag dyker dessa röda näsdukar upp i Fanzhis verk. De uttrycker hans ilska för att ha blivit utfryst av samhället – bland 52 elever var det han och två andra som inte fick den röda näsduken.
Läs: David Hockney och den nya världen
Genom sina expressionistiska och fysiologiskt utforskande målningar försöker Fanzhi ansluta till betraktaren på en personlig nivå genom att uppmuntra till självreflektion och självacceptans. År 2013 satte Fanzhi rekordet för det då dyraste samtida asiatiska konstverket – The Last Supper, som såldes för 150 miljoner kronor hos Sotheby's 2013.
1. Liu Bolin
Liu Bolin (1973), även kallad "The Invisible Man", är känd för sina kamouflerade fotografier och performanceverk. Genom att måla hela sin kropp in i miljön bakom honom försvinner han, likt en kameleont.
Bolin använder sin konst som en tyst protest. I början var hans konst riktad mot den kinesiska regeringen. Efter kulturrevolutionen började landet på 90-talet blomstra igen. År 2005 blev Bolins protester allt större, efter att regeringen stängde Suo Jia Cun, en av Kinas mest konstnärstäta städer. Totalt 100 ateljéer förstördes.
Läs: De 10 mest skandalösa verken i konsthistorien
Genom sina bilder vill Bolin skildra sin hjälplöshet och sina känslor. En gång sa han: “Enligt samhället var jag en meningslös person. De åren fick mig att känna att människor kan existera eller försvinna helt och hållet.”
Bolins fotografier spred sig över hela världen och har ställts ut på museer som Fotografiska i Stockholm, Broad Art Museum i Los Angeles och Museum of Contemporary Art i Shanghai. Han har också ställt ut på Art Basel Miami, Centre Pompidou i Paris och på Hirshhorn Museum and Sculpture Garden i Washington DC.
Upptäck de senaste nyheterna från konstvärlden på Bbys Magazine
Artikel av Sophie Bubmann
