I september förra året besökte auktionsförrättaren Matthieu Semont en lägenhet nära Eiffeltornet, som inte hade varit bebodd på femton år. Familjen som ärvde fastigheten hade bett honom gå igenom inventarierna. Semont var van vid sådana uppdrag, men vad han fann denna gång var långt ifrån vanligt.
I en lägenhet, gömd under ett lakan, upptäcktes en bronsversion av Camille Claudels viktiga verk L'Âge mûr (”Den mogna åldern”). Den tillkallade experten Alexandre Lacroix bekräftade dess äkthet, vilket gav Matthieu Semont möjlighet att auktionera ut skulpturen på sitt auktionshus Philocale i Orléans den 16 februari. Verket hade ett uppskattat värde på 1,5-2 miljoner euro, men det stora intresset ledde till en intensiv 20 minuter lång budstrid, som resulterade i ett slutpris på 3,66 miljoner euro, motsvarande 41 miljoner kronor. Detta blev det näst högsta priset någonsin för ett verk av Claudel. Rekordet innehas fortfarande av en version av La valse, som såldes på Sotheby’s i London 2013 för 5 122 500 pund.
Läs: Världens dyraste kvinnliga konstnärer
Flera faktorer bidrog till den höga försäljningssumman: verkets betydelse i Claudels produktion, den extraordinära historien om dess återupptäckt, och det faktum att endast ett fåtal exemplar existerar, alla förvarade i museisamlingar.
Camille Claudel började arbeta på L'Âge mûr redan 1893. En tidig gipsversion, som fortfarande visar den sammanlänkade gruppen bestående av en äldre man mellan en gammal och en ung kvinna, finns idag i Musée Rodins samlingar i Paris.
1892/93 var också året då Claudel lämnade Auguste Rodin, sin mentor och älskare under tio år. Trots separationen fortsatte Rodin att stödja Claudel, bland annat genom att ge henne ett statligt uppdrag 1895. I gengäld fortsatte hon sitt arbete med L'Âge mûr, och 1899 färdigställde hon gipsversionen, som ställdes ut på Société nationale des beaux-arts salong och fick goda recensioner. I denna version hade gruppen förändrats så att den skildrar en ögonblicksbild där mannen släpper den knäböjande unga kvinnans hand, för att istället ledas bort av den äldre kvinnan. Denna förändring återspeglar förmodligen Claudels uppbrott från Rodin, som trots ett skriftligt löfte om äktenskap aldrig hade för avsikt att gifta sig med henne eller lämna sin långvariga partner Rose Beuret. Skulpturen gav uttryck för både livets förgänglighet och Claudels personliga erfarenheter.
Läs: Kvinnliga konstnärer och deras manliga muser
Läs: 12 kvinnor som präglat konsthistorien
Verket blev dock aldrig utfört i brons, utan beställningen avbröts i juni 1899. Det har spekulerats i om Rodin, som troligtvis inte var entusiastisk över den nya versionen av L'Âge mûr, kan ha haft ett finger med i spelet. Först 1902 beställdes en bronsversion av den privata samlaren Capitaine Tissier och finns idag på Musée d'Orsay. En annan bronsversion från 1913, gjord av skulptören Frédéric Carvillani, finns i Musée Rodins samlingar, och det finns även en version från en upplaga om sex exemplar som skapades av konstnären, förläggaren och handlaren Eugène Blot 1907. Den återupptäckta bronsskulpturen från 2024, som auktionerades ut, kommer också från denna upplaga och har Blots stämpel på basen.
Vill du få fler artiklar direkt i din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev
L'Âge mûr var Claudels sista stora verk, innan hennes mentala hälsa försämrades alltmer. Hon förstörde flera av sina skulpturer i sin ateljé och när hennes far dog 1913 lät familjen skriva in henne på ett mentalsjukhus, vilket markerade slutet på hennes karriär. Camille Claudel levde ytterligare trettio år, men återfick aldrig sin frihet.
