Bengt Lindström föddes 1925 i Härjedalen. Sina första år spenderade Bengt i byn Storsjö, där hans far arbetade som lärare. Familjen levde tillsammans i lärarbostaden fram till 1935, då familjen flyttade till Härnösand. Bengt visade redan tidigt ett intresse för konst och ritade ofta och mycket. Han studerade teckning under bildkonstnären Thor Hellström innan han 1944 tog studentexamen och bestämde sig för att pröva lyckan i Stockholm.
Väl i Stockholm studerade Lindström på Konstfack, men valde att lämna högskolan innan studierna avslutats. Istället fortsatte han sin utbildning för expressionisten Isaac Grünewald på dennes målarskola, för att sedan studera vidare under konstnären Otte Sköld.
Lindström hade ett stort konstnärligt intresse och en gedigen kunskapstörst, vilket gjorde honom till en dedikerad student. Han fortsatte sina studier under flera år, vilka ledde honom ut i världen med stopp i både Köpenhamn och Chicago.
Som 22-åring anlände Lindström för första gången till Paris. Lindström drabbades av den franska huvudstadens tjuskraft, som så många konstnärer innan honom, och staden skulle komma att bli Lindströms primära hem under resten av hans liv. Han återvände dock till Sverige nästan varje sommar. År 1947 fortsatte studierna, men nu under franska stjärnkonstnärer som Fernand Léger och André Lhote.
Lindström målade som aldrig förr. Efter ett par år i Paris beskrevs Lindström som en icke-figurativ målare vars stil uppkommit som en reaktion på de nya, konstruktiva riktningarna den abstrakta konsten influerades av. Hans fria, ibland nästan våldsamma penseldrag och den uppskruvade färgskalan uppmärksammades runt om på kontinenten och uppskattades av många. Hans verk har visats på separatutställningar runt om i landet, däribland i Kramfors, Stockholm och Östersund. I Paris, Lindströms självvalda hemstad, har hans verk ställts ut vid upprepade tillfällen och drar ofta många besökare.
Lindströms energiska måleri kännetecknas av en kraftfull palett, spontanitet och rörelse. Han målade ofta tjockt, där penseldragen var tydligt synliga i impaston. Bland motiven återfinns ofta Lindströms karaktäristiskt förvridna gestalter, där han dragit inspiration från mytologiska berättelser och idén om färgens inneboende kraft.
Rent färgmässigt har Lindströms måleri ibland legat relativt nära den franska konstnären Maurice Estéve med dennes bjärta kolorit, men de båda konstnärerna skiljde sig sig åt på flera punkter, däribland gällande motivval– Estéves bildspråk blev allt mer abstrakt under årens lopp, medan Lindströms måleri i ständigt haft en föreställande karaktär.
Läs: Abstrakt konst: den nonfigurativa konsten
Hans verk innehåller ofta ett visst brutalitet och kamp, sida vid sida med naturromantiska inslag som många härlett till Lindströms norrländska arv.
Andra världskrigets utbrott lämnade ingen oberörd. För dem europeiska konstnärerna innebar kriget minskad internationell kontakt och möjligheterna till konstnärligt utbyte. Efter krigets slut bildades flera konstnärliga grupper, däribland COBRA 1948. Gruppen tog form i Paris och motsatte sig den lyriska riktning den franska abstrakta konsten tagit.
COBRA drog inspiration från den nordiska traditionens bild- och berättelsevärldar, och lät mytologin stå i centrum för både motiv- och färgval. Lindström sympatiserade med gruppens anti-borgerliga världsbild och inspirerades i sitt eget skapande. Bland hans mest kända verk återfinns bland andra Asagudarna, en svit bestående av sju målningar från 1983.
Utöver målningar på duk skapade Lindström mängder av litografier, grafiska blad och offentlig konst, placerad runt om i Sverige. Bland de offentliga verk Lindström skapat är kanske utsmyckningen på Åbyverket i Örebro de allra mest storslagna. Lindströms Skapelsen på kraftvärmeverkets västra vägg, samt De sju asagudarna på verkets oljecistern från 1996.
Sedan 1995 står den jättelika skulpturen Y:et placerad längs med Europaväg 4 i Timrå kommun. Under de senaste decenniet har dock verkets vara eller icke-vara diskuterats flitigt – under de drygt 20 år som förflutit sedan verket uppförts har väder och vind gjort sitt, vilket lett till ett stort renoveringsbehov.
Internationellt sett är Bengt Lindström en av de mest uppmärksammade nordiska konstnärerna och hans verk har sålt multum både i Sverige och utomlands. År 2015 såldes verket Le Roi De Coeur via franska auktionshuset Artcurial för drygt 650 000 kronor. Två år tidigare såldes oljemålningen Nez rouge på Christie’s, vilken klubbades för nästan 400 000 kronor.
Bengt Lindström avled 2008, 82 år gammal, i sitt hem i Sundsvall. Föregående år gjorde Lindström en betydande donation till Länsmuseet i Västernorrland, bestående av över 1 000 litografier, målningar och grafiska blad, bland andra sviten Asagudarna.
Läs: Hilma af Klint – den nonfigurativa konstens pionjär
Efter konstnärens död har hans popularitet ökat allt mer och han är fortsatt eftertraktad på andrahandsmarknaden. Tråkigt nog har Lindströms konstnärskap också varit föremål för friskt förfalskande och ett antal kopior har förekommit på marknaden. Numera finns en kommitté instiftad i Lindströms namn med uppgift att verifiera verks äkthet.
Bengt Lindströms finns representerad runt om i Sverige, men hans verk återfinns även i samlingarna på prestigefulla internationella konstinstitutioner runt om i världen, som på Georges Pompidou i Paris, Tate Gallery i London samt Louisiana utanför Köpenhamn.
Hans groteska gestalter och enorma vitalitet fortsätter att beröra och imponera på människor nästan 100 år efter hans födelse.
